Svea hovrätts jubileumsseminarier hade temat ”domstolarnas makt och oberoende”.
Iain Cameron, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet, konstaterade under seminariet att ”rättstaten är bräcklig” och att det tar många år att bygga upp men snabbt kan ”raseras”.
Han pekade också på att det i Polen och Ungern är ”inhemska poltiska krafter som raserat rättssystemet” och att EU inte kan göra särskilt mycket åt det.
Enligt honom skulle lagrådet vara den institution som skulle få ta första stöten om man ställdes inför ett liknande politiskt maktövertagande.
– Vi ska inte tro att vi är immuna i Sverige. Våra domstolar är viktiga för att mobilisera motstånd men de skulle bara kunna fördröja antidemokratiska krafter och förändringar, de skulle bara kunna kasta grus i maskineriet och inte stoppa det.
Politiker, jurister och journalister möttes
Det var två namnkunniga paneler som mötte publiken i den kungliga ”Stora rummet” i det Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm, samtidigt som SVT-Forum var på plats för att spela in evenemanget.
Under ledning av hovrättspresidenten Fredrik Wersäll deltog Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M), Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, justitierådet Anders Eka, DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, Finlands domare i Europadomstolen Pauliine Koskelo, justitieminister Morgan Johansson (S), professorn i internationell rätt vid Uppsala universitet Iain Cameron, journalisten från DN Annika Ström Melin och Karin Åhman, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet.
”Tvingas stifta lag”
– Det är tacksamt för politiker att lägga över svåra överväganden på domstolarna. Politikerna outsourcar ansvaret och låter domstolar avgöra frågor som politikerna egentligen borde ta ansvar för, sa Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski.
Anne Ramberg pekade på att det inte är inte domstolarnas uppgift att rätta till dåligt genomtänkt lagstiftning men att domstolarna samtidigt måste våga ta ställning även om det innebär politiska problem.
– Ibland tvingas domstolarna ”stifta lag” därför att lagstiftningen helt enkelt inte håller måttet. Man tvingas skapa rätt. Jag vill försvara domstolarna för när lagtsiftningen blir händelsstyrd måste man sätta sin tilltro till dem i stället för till poltikerna, sa Anne Ramberg.
Skillnad på juridik och politik
Andreas Norlén instämde i att det har skett en maktförskjutning från politiker till domstolar men han anser att det beror på en medveten strategi för att regeringen ska fokusera på att styra riket och inte på att ta beslut i enskilda ärenden.
Han efterlyste också en mer medveten diskussion kring detta.
– Det är förvånande att man inte har haft en mer omfattande politisk diskussion om detta, att det inte har varit mer kontroversiellt, konstaterade han.
Jutsitierådet Anders Eka pekade på det faktum att det utöver Regeringsformen inte finns några regler som styr vad som är politik och vad som är juridik. Enligt honom måste både politiker och jurister bli mer medveten om skillnaderna och ”öppna ögonen och se vad som är vad”.
Ska inte krävas en domstolsprövning
Pauliine Koskelo framhöll också att det måste vara tydligt i lagstiftningen hur rättsläget ser ut.
– Enskilda personer måste på förhand kunna veta och förstå vad som gäller. Man ska inte behöva gå till domstol för att reda ut rättsläget, detta måste vara förutsägbart och politikerna måste ha mod att hantera svåra frågor och inte utlokalisera ansvaret till domstolarna.
Domstolsväsendet satt ut spel
Man tog också upp frågan om det svenska rättsväsendet skulle klara av politiska påtryckningar av den omfattning som man nyligen sett i Polen och Ungern. Där har ett från början oberoende domstolsväsende satts ur spel för att domstolarna stod i vägen för den politiska makten.
Peter Woldarski pekade på hur viktigt det är att minska risken för politiker av Trumps karaktär som kan skada domstolarnas trovärdighet. Han framhöll också vikten av domare som starka individer.
– Om våra rättssytem börjar utsättas för påtryckningar måste vi ha starka och självständiga individer i domarkåren som kan stå emot detta.
Farliga anklagelser
Pauliine Koskelo framhöll även hon vikten av legitimitet och förtroende för domstolarna
– De ska finnas där som starka och modiga garanter för individens rättigheter. Domarna måste vilja vara oavhängiga och ha det i sitt sinnelag. Den kärnan får inte äventyras. Det är farligt om det börjar komma anklagelser om att domstolar agerar politiskt.
Betydelsen av att redan under juristutbildningen förbereda studenterna för att fungera som oberoende domare var något som Andreas Norlén tryckte särskilt på.
– Studenterna behöver vara rustade för att självständigt kunna argumentera för vad som är och bör vara gällande rätt, ansåg han.
”Nedärvd domarkultur” nödvändigt
Anders Eka pekade på att om domstolarna ska kunna freda sig mot anklagelser om att vara politiska så måste man som domare kunna ”argumentera på ett pedagogiskt sätt” och man behöver ha en ”nedärvd domarkultur”.
– I Polen och Ungern har man stora problem och det visar att det inte räcker med att bara ha ett institutionellt ramverk.
Annika Ström Melin kunde med sin långa erfarenhet som journalist berätta om sina iakttagelser av händelserna i Polen och Ungern. Hon konstaterade att det som händer är svårt för EU att hantera.
– Det finns rigorösa regler kring vad som krävs för att få gå med i EU men är man väl inne så finns det inga regler eller praxis för hur EU ska hantera länder som bryter mot mänskliga rättigheter och som inte respekterar oberoende domstolar. Det verkar som att man inte vet hur man ska göra.
Våga bråka
Hon framhöll också att Sverige på ett sätt redan har politiken mitt inne i domstolarna genom att nämndemännen är en form av ”politiska domare”. Hon pekade också på behovet av att fler domare vågar ”gå mot strömmen” och vara ”bråkstakar”, vilket hon fick medhåll för av justitierådet Thomas Bull.
– Domare måste också kunna bråka och säga att det här får ni inte göra, om lagstiftarna inte tar sitt ansvar, konstaterade han.
Kan hända även i Sverige
Justitieminister Morgan Johansson ansåg att domstolarna kan ”i kritiska lägen vara en viktig motvikt mot antidemokratiska krafter men man kan inte sätta sin tilltro bara till domstolarna”. Det som har hänt i Polen och Ungern kan enligt honom hända även i Sverige. Han anser att det ”i grunden” handlar om demokrati och om att politiker måste ha ett ”demokratiskt sinnelag”.
– När det byts ut mot ett antidemokratiskt sinnelag blir det farligt. Detta är ett ansvar för regering och riksdag och inte något som ska lämnas till domstolarna ensamt. Det beror på politikerna helt och hållet.
Han pekade också på att det både Polen och Ungern fanns institutionella spärrar men att det ”betyder inget när politiker väl bestämmer sig”.
Ett ”constitutional moment”
Flera av panledeltagarna pekade också på det faktum att de svenska institutionella mekanismer aldrig har utmanats. Vi har till exempel aldrig varit i krig som många andra europeiska länder.
Thomas Bull ansåg att Sverige har alla möjligheter att stärka domstolarnas oberoende när det är lugnt i samhället.
– Vi har just nu ett så kallat ”constitutional moment” när vi kan göra något vi aldrig skulle kunna göra annars. Vi kan stärka oberoendet så att det fungerar även i tider av politisk oro.
