Beteckningen ”utrikes underrättelseverksamhet” är både otydlig och missvisande.
Det skriver Lagrådet i sitt yttrande om Sveriges utrikes underrättelsetjänst.
Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att regeringens val att kalla myndigheten ”Sveriges utrikes underrättelsetjänst” inte omfattas av granskningen, eftersom myndighetens namn inte regleras i förslagen i lagrådsremissen.
Två stycken senare i yttrandet riktas däremot kritik mot just beteckningen ”utrikes underrättelseverksamhet”, som beskrivs som ”otydlig och missvisande” och riskerar att leda till tillämpningsproblem.
”Uttrycket utrikes underrättelseverksamhet ger med sin särskrivning intrycket av att verksamheten är förlagd till utlandet”, står det i yttrandet där lagrådet konstaterar att myndigheten trots namnet främst är tänkt att bedrivas i Sverige.
Borde inte särskrivas
Lagrådet menar att det vore lämpligare att tala om utrikesunderrättelseverksamhet.
”Det är visserligen ett långt ord, men inte längre än det tidigare använda begreppet försvarsunderrättelseverksamhet”.
Vidare konstaterar lagrådet att det inte framgår klart att uttrycket ”Sveriges utrikes underrättelsetjänst” är ett namn på en myndighet. Lagrådet anser att ”åtminstone första gången beteckningen anges i lagtexten” bör den föregås av ordet myndigheten.
Protokollet från sammanträdet och yttrandet i finns att läsa här.
