Bluffakturor och andra former av fakturabedrä-gerier förekommer i betydligt större omfattning än vad den officiella brottstatistiken visar. Det fram-går en ny utredning som nu överlämnats till justitieminister Morgan Johansson. Utredningen innehåller en rad lagförslag.
Det är lagmannen och före detta rikspolischefen Stefan Strömberg har varit ansvarig för utredningen. För att förhindra att rättegångar missbrukas för att driva in oriktiga krav föreslår han en regel om full ersättningsskyldighet för rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål i vissa fall.
Regeln föreslås bara gälla näringsidkare och handlar balltså om så kallade ”småmål” där möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader normalt är mycket begränsade:
Stefan Strömberg skriver i sitt förslag:
”I dag finns ingen bestämmelse som reglerar möjligheterna att döma ut full ersättningsskyldighet för rättegångskostnaderna när part i ett förenklat tvistemål har inlett rättegången trots att parten insett eller borde ha insett att käromålet var ogrundat. En regel härom kan avskräcka dem som missbrukar rättegången för att driva in oriktiga krav. Regeln är också av principiell betydelse. Trots att den kan förväntas bli tillämpad endast i undantagsfall föreslår utredningen därför att en sådan regel införs. Regeln bör endast träffa part som är eller som i rättegången uppträder som näringsidkare.”
Ombud kan få betala
Även ställföreträdare, biträden och ombud ska kunna åläggas ersättningsskyldighet enligt den nya regeln:
”Det begränsade ersättningsansvaret för part i förenklade tvistemål kan missbrukas. Företag som har som affärsidé att driva in oriktiga eller tveksamma krav, t.ex. s.k. katalogtjänstföretag, kan ha ekonomiska förutsättningar att anlita juridiskt biträde, trots risken att få betala motpartens rättegångskostnader. En rättegångskostnadssanktion kan motverka att ställföreträdare, ombud och biträden lånar sig till tveksamma uppdrag av detta slag. Utredningen föreslår därför att den nuvarande bestämmelsen i 18 kap. 7 § rättegångsbalken utvidgas så att ersättningsansvar kan åläggas dessa aktörer även i de fall de har företrätt eller biträtt en kärande som är näringsidkare i förenklade tvistemål, om de insett eller borde ha insett att käromålet var ogrundat.”
Enligt Stefan Strömbergs betänkande erbjuder de avtalsrättsliga reglerna goda möjligheter för dem som drabbas av fakturabedrägeri att undgå betalningsskyldighet. Samtidigt står det klart att reglerna inte alltid används som det är tänkt.
Informationskampanj
Ett av hans förslag är därför att förmå fler att själva ta tillvara sina rättigheter genom att bestrida bluffakturorna och de andra krav som förekommer vid fakturabedrägeri.
De som väljer att bestrida behöver dock få bättre kunskaper om de befintliga reglerna för att kunna ta tillvara sina rättigheter på bästa sätt.
Utredningen föreslår också att informationsinsatser ska vidtas. Polismyndigheten, Konsumentverket och Tillväxtverket föreslås få i uppdrag att dels gemensamt och dels var för sig få det huvudsakliga ansvaret för informationen.
– Sedan tidigare arbetar regeringen med en lagskärpning som ska bekämpa massutskicken av bluffakturor. Utredningens kartläggning och förslag är viktiga komplement i kampen mot dessa systematiska bedrägerier som drabbar företag och privatpersoner, säger Morgan Johansson.
Läs utredningen om bluffakturor här.
Foto: Anders Wiklund och Claudio Bresciani/TT
