Kammarrätten fann att det normalt sett inte är möjligt att särskilja säljbara bokexemplar från osäljbara på det sätt som bolaget ansåg sig ha gjort. Domstolen fann därför att varje upplaga/utgåva av en boktitel skulle anses utgöra en post vid lagervärderingen.
Regeringsrätten konstaterar att förlaget vid värdering av sitt lager ansett att varje enskilt bokexemplar har utgjort en post och varje bok som bolaget bedömt kunna sälja har värderats till anskaffningsvärdet och detta har i sin tur bestämt till det totala anskaffningsvärdet fördelat på antal böcker. De böcker som ansetts övertaliga och osäljbara har värderats till det verkliga värdet, det vill säga noll kronor.
Domstolen konstaterar vidare att en lagertillgång vid beskattningen som huvudregel inte får tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Uttrycket verkligt värde har visserligen numera, i fråga om annat än finansiella instrument, bytts ut mot termen nettoförsäljningsvärde, men någon ändring i sak är enligt rätten inte avsedd. Domstolen konstaterar vidare att post för post-principen i årsredovisningslagen tillämpas vid värdering av lager och att frågan i målet är om det är förenligt med god redovisningssed att, så som förlaget gjort, värdera varje enskilt bokexemplar som en post.
Regeringsrätten konstaterar att Bokföringsnämnden funnit att så är fallet och konstaterar att inte annat framkommit än att förlaget sålt böcker styckvis, varför det ska anses riktigt att låta varje enskilt bokexemplar utgöra en post. Då domstolen inte har något att invända mot bolagets värdering i övrigt ska överklagandet bifallas.
