Målet med EU-kommissionens förslag är att minst 40 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018.
De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen.
EU-länderna ska dessutom införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.
Förslaget berör cirka 5 000 börsnoterade företag inom EU. Det gäller dock inte företag som har färre än 250 anställda och en årlig omsättning på högst 50 miljoner euro.
Civilutskottet anser att det är viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare. Men EU-kommissionens förslag är inte anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen, anser utskottet.
I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening.
Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär, enligt utskottet, i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen.
Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser utskottet att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet föreslår därför att Riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.
Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lämnat en gemensam reservation mot utskottets förslag. Partierna anser inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och vill inte ha något motiverat yttrande.
Man påpekar att de åtgärder som har vidtagits för att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelserna varierar kraftigt mellan olika EU-länder och att vissa länder inte har vidtagit några åtgärder alls. Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävs det åtgärder på EU-nivå för att målen ska uppnås.
Vänsterpartiet reserverar sig också. Man menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen men vill att det motiverade yttrandet formuleras på ett annat sätt.
Vänsterpartiet anser att det är mycket viktigt att könsfördelningen inom det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare men att åtgärderna inte ska vidtas på EU-nivå. Det är varje EU-lands uppgift att ta initiativ till att åstadkomma en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna.
”Att kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser är som att sminka en muräna – grundproblemet är komplext”
”Rom byggdes inte på en dag – vässa Bolagskoden för mer jämställda styrelser”
Foto: Maja Suslin/Scanpix
