I Arbetslivsdirektivet 2000/78/EG från 2000 krävdes att alla medlemsstater senast i december 2003 skulle ha en lag mot diskriminering på grund av religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. I Sverige fanns lagstiftning mot samtliga punkter utom åldersdiskriminering. Sverige fick uppskov i tre år, vilket alltså innebar att regeringen haft sex år på sig att lagstifta mot åldersdiskriminering. Trots det var det först i februari 2006 som diskrimineringskommittén lade fram ett förslag om en sammanhållen diskrimineringslag, där ålder är innefattad.
I slutbetänkandet föreslog kommittén att diskrimineringslagstiftningen i Sverige skulle slås ihop till en lag, och att ålder och könsidentitet skulle läggas till som diskrimineringsgrunder. Betänkandet remissbehandlades fram till den 29 september 2006.
Sverige fortgår dock att tillsammans med Luxemburg vara det enda EU-landet utan lagstiftning mot åldersdiskriminering. En anledning kan vara att diskrimineringskommittén började sitt arbete först 2002, alltså två år efter att EU-direktivet kommit, och höll på i fyra år. Slutbetänkandet kom därför i februari det år då uppskovet gick ut.
I en interpellation 16 januari i år säger Nyamko Sabuni att diskrimineringskommitténs förslag nu bereds inom Regeringskansliet för att en proposition ska kunna beslutas under 2007. Enligt ministern kommer genomförandet av bestämmelserna om förbud mot åldersdiskriminering i EU:s så kallade arbetslivsdirektiv (2000/78/EG) att vara en viktig del i det arbetet. Sabuni menar att det skulle bli ett dubbelarbete att införliva direktivet nu då man planerar att föra samman diskrimineringslagarna. Hon varnar för att det kan dröja ytterligare två år innan Sverige har lagstiftning mot åldersdiskriminering.
Just inom arbetslivet är det angeläget att lagstifta mot åldersdiskriminering. Barbro Westerholm som ställde frågan i riksdagen menar att det inte finns några studier värda namnet om diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Hon jämför dock med Finland där diskriminering på grund av ålder är fyra gånger vanligare än diskriminering på grund av kön.
I juni fick Sverige en formell underrättelse från kommissionen där man frågade varför direktivet inte var implementerat.
– Tanken är att vi ska ha en lagrådsremiss färdig nu till årsskiftet och att vi ska kunna lämna en proposition i vår, säger Cafer Uzunel kansliråd på integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Målet är att en lag ska finnas någon gång runt hösten eller årsskiftet 2008/2009. Detta var även den förklaring kommissionen fick på sin förfrågan.
Vad händer om kommissionen inte nöjer sig med ert svar?
I värsta fall kan Sverige hamna i EG-domstolen. Det beror helt på om kommissionen väljer att gå vidare med frågan, säger Cafer Uzunel.
Fakta: Diskrimineringskommitténs slutbetänkande
Diskrimineringskommitténs förslag innebär att de sex lagar som idag förbjuder diskriminering slås ihop till en lag; lagen om förbud och andra åtgärder mot diskriminering. Även en kommande lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, kommer enligt förslaget att ingå i den nya lagen. Jämställdhetslagen, som rör jämställdhet och könsdiskriminering i arbetslivet, kommer att försvinna. Diskrimineringskommittén föreslår också att JämO, DO, HomO och HO försvinner och att det istället blir en ombudsman.
