Kwast kritiseras i ny resningsansökan

1988 försvann nioåriga Therese Johannessen  från sitt bostadsområde i norska Drammen.  Kroppen återfanns aldrig. Ingen av de 1 721 personer som förhördes under utredningens första år kunde knytas till brottet, och i mars året därpå lades utredningen ner.

 I juni 1998, tio år efter försvinnandet, dömdes Thomas Quick, numera Sture Bergwall, till rättspsykiatrisk vård för att ha mördat Therese. Hedemora tingsrätt konstaterade att det inte fanns någon självständig bevisning för att Therese utsatts för brott, men lade bland annat de ”benbitar” som efter SKL:s analys visat sig bestå av trä, lim och syntetmaterial till grund för den fällande domen.

Klockan tio på tisdagsförmiddagen lämnade advokaterna Thomas Olsson och Martin Cullberg in Sture Bergwalls resningsansökan till Svea hovrätt.

Behandlades med bensodiazepiner

Sture Bergwalls advokater skriver i inlagan att deras klient visserligen erkänt gärningen, men att han varit så sjuk att han inte kunnat överblicka eller ens förstå konsekvenserna av sitt handlande. Bergwall behandlades vid tiden för erkännandet med bensodiazepiner och led därtill av bland annat ångestattacker, kramper, depersonalisering, utdragna ångestskrik och hallucinatoriska tillstånd.

Olsson och Cullberg gör därtill gällande att Sture Bergwall lämnat motstridiga uppgifter och att han flera gånger ändrat sin berättelse. Han har bland annat uppgett att han anlänt till ett villaområde dagtid, och att han sett en blond flicka klädd i jacka och mjukisbyxor. Enligt Bergwall var det ”hyggligt väder” vid tillfället.

– I verkligheten var Therese Johannessen svarthårig och klädd i en t-tröja och jeanskjol. Hon försvann runt 20:00 från ett höghusområde och den kvällen drabbades området av de värsta skyfallen på 10 år, skriver Olsson och Cullberg.

Sture Bergwall har, menar de, med undantag för färgen på balkongerna i området inte lämnat några uppgifter som inte varit kända för utredarna Till det kommer att Sture Bergwall vid tiden för försvinnandet ska ha arbetat i en kiosk.

Christer van der Kwast kritiseras för att ha åsidosatt objektivitetsplikten

Thomas Olsson och Martin Cullberg framhåller att åklagaren under förundersökningen ska beakta omständigheter och bevis som talar till den misstänktes förmån. De menar att tingsrätten bibringats en ”mycket missvisande bild” av de uppgifter Bergwall lämnat under förundersökningen, och att Christer van der Kwast ansvarat för att ge tingsrätten en korrekt uppfattning om erkännandet.

Advokaterna kritiserar Christer van der Kwast för att inte ha redovisat uppgifter som de menar utesluter Sture Bergwall som gärningsman. De menar också att Christer van der Kwast borde ha konfronterat Sture Bergwall om de motstridiga uppgifterna om händelseförloppet.

Enligt Sture Bergwalls advokater har Christer van der Kwast åsidosatt sin objektivitetsplikt i sådan utsträckning att  Sture Bergwall inte kan anses ha fått en rättvis rättegång.

Sture Bergwall återtog under hösten 2008 samtliga erkännanden. I december förra året beviljades han resning rörande mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Sture Bergwall avser att ansöka om resning rörande alla de åtta mord han dömts för. På tur står troligtvis fallen Trine Jensen och Gry Storvik.

Läs också:

Så fick han Quick att berätta
Quickdomare trädde fram i SVT Debatt
Roberth Nordh: Svårt ifrågasätta expertvittnen
”Quick har varit mångas livsprojekt”
Bevisen mot Quick


Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se