Allt fler företag på Stockholmsbörsen närmar sig en jämställd könsfördelning i sina bolagsstyrelser, enligt en ny rapport från stiftelsen Allbright.
Men fortfarande finns det vd-män som har arbetat länge på sina positioner som är stopp-klossar.
Börsbolagen når för första gången 30 procent kvinnor totalt i ledningsgrupperna, en ökning med två procentenheter från 2023 och den högsta ökningen sedan år 2020. Det framgår av Allbrights senaste rapport.
Ökningen beror på att fler män än kvinnor slutar i ledningsgrupperna, en tendens som syntes redan under 2023 och som fått ytterligare fart under 2024.
En av förklaringarna tycks även vara att det har noterats färre nya bolag på börsen under lågkonjunkturen – nynoteringar som annars tenderar att öka antalet män.
Driver på utvecklingen
Enligt Albright är det de små- och medelstora bolagen som driver på utvecklingen, med en ökning på två procentenheter vardera. Samtidigt står storbolagen och stampar på en nollprocentig ökning och får se sig förbisprungna av de mindre bolagen.
Ökningen av kvinnor sker främst i stabsfunktionerna, medan linjepositionerna som vd, affärsområdeschef och COO stannar på 17 procent kvinnor för det fjärde året i rad.
”Här är utvecklingen därmed fortsatt exakt noll och könsuppdelningen befästs ännu hårdare hos ledningsgrupperna”, skriver Allbright.
Även i styrelserna börjar det röra på sig. Åren 2022–2023 stod den totala andelen styrelsekvinnor stilla på 36 procent men för första gången når nu de svenska börsnoterade storbolagen historiskt höga 40 procent, den gräns där könsfördelningen anses jämställd.
”Det innebär att Sverige nu har fått bevisat att jämställda styrelser är möjliga utan lagstadgad kvotering”, skriver Allbright.
Hot om nya direktiv driver utvecklingen
Albright skriver samtidigt att anledningen till att storbolagen äntligen når dit, trots låg andel kvinnor i ledningsgrupperna, kan dock bero på att EU har hotat med nya direktiv om krav på jämn könsfördelning.
”Direktivet har i första hand varit riktat mot storbolagen, som även har större resurser till rekrytering av styrelsemedlemmar, vilket verkar ha gett effekt”, skriver Allbright.
Även de medelstora bolagen ökar till 37 procent.
Det är endast småbolagen som backar och landar på låga 30 procent.
Samtidigt ligger andelen styrelseordförande kvar på nio procent kvinnor.
Allbright listar bolagen som lyckas med jämställda ledningsgrupper i en grön lista. Denna lista har utökats med ytterligare fyra bolag till 93 stycken. En av nytillkomningarna är Swedbank, som blir första storbank att ta plats på gröna listan. Även de nynoterade bolagen Rusta och Viscaria glider rakt in på gröna listan.
De bolag som helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp tillhör den röda listan. Denna lista har minskat med nio bolag sedan föregående år. Nu saknar 53 bolag helt kvinnor i sin ledningsgrupp.
Det är dock den gula listan, med bolag som har minst en kvinna i ledningsgruppen utan att ha jämn könsfördelning, som dominerar. För att de 201 mansdominerade gula bolagen ska ta sig över till den gröna sidan behöver dessa börsbolag byta ut totalt 246 män till kvinnor. Samtidigt befinner sig 11 bolag på den gula listan av motsatt anledning – här är det istället över 60 procent kvinnor.
Enligt Allbright är det vd-män som har arbetat länge på sina positioner som är stopp-klossar. En man som haft vd-tjänsten sedan år 2010 eller längre har i genomsnitt tio procentenheter färre kvinnor i ledningsgruppen. Detta gäller oavsett vd:ns ålder. En tredjedel av de röda bolagen har vd:ar som suttit sedan 2010 eller längre.
