Under sex år (1998-2004) undanhöll kvinnan parets två söner från umgänge med mannen på okänd ort med hemlig identitet.
Försvinnandet möjliggjordes genom att kvinnojouren hjälpte kvinnan att skaffa lägenhet och få bistånd utan att behöva röja sin identitet. Dessutom tillät skolan på orten barnen delta i undervisningen utan att registrera sig med sina riktiga personuppgifter.
I målet är fråga om de tre kvinnor på kvinnojouren, som hjälpt mamman att undanhålla barnen från pappan, har gjort sig skyldiga till medverkan till grov egenmäktighet med barn. Åklagaren åtalade också rektorn på barnens skola för medhjälp till grov egenmäktighet med barn.
Eksjö tingsrätt konstaterar att åklagaren inte lyckats bevisa att kvinnorna på kvinnojouren visste om att mamman inte hade vårdnaden om barnen. Mamman var mycket manipulativ och såg noga till att inte röja de rätta förhållandena. Åtalet för medhjälp till grov egenmäktighet med barn ogillas därför.
Då rektorn lät barnen börja i skolan utan riktiga personuppgifter gjorde hon en felbedömning. Detta innebär dock inte att rektorn insåg att hon medverkade till kvinnans brott. Senare blev rektorn och mamman närmre vänner. Rektorn fick då veta bakgrunden till mammans undanhållande av barnen. Tingsrätten konstaterar dock att det faktum att mamman och rektorn umgåtts inte utgör något brott. När rektorn några månader innan gripandet tog över mammans hyreskontrakt för att hon skulle kunna fortsätta bo i lägenheten var det hennes första aktiva medhjälpshandling. Kontraktet fick dock ingen praktisk betydelse då mamman greps dessförinnan. Tingsrätten tar även hänsyn till att rektorn varit den som avslöjat kvinnan. Rektorn frikänns därför också från ansvar.
