En 30-årig man döms för penningtvättsbrott då han mottagit 100 000 kronor på sitt kontot för att sedan omsätta beloppet. 30-åringen själv skyller dock på en bekant som ska ha stulit telefon och kort från honom.
Nu döms han även i hovrätten till villkorlig dom och dagsböter.
Av en utredning är det visat att en kvinna blivit lurad att föra över 100 000 kronor till en 30-årig mans konto. Det är också visat att det en kort tid efter överföringen har gjorts transaktioner i form av köp, uttag och överföringar samt försök till transaktioner i form av köp från kontot. De objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott är därmed uppfyllda, uppgav tingsrätten i sin dom.
Mannen har dock berättat att han var på en bar och att en bekant kom fram till honom och bad honom om hjälp att ta ut 10 000 kronor till hyran. Han gick dock aldrig med på att ta emot 100 000 kronor, har han uppgett.
Utöver uttagen om totalt 10 000 kronor gjorde han inte några transaktioner eller försök till transaktioner efter överföringen, uppgav mannen. Han har förklarat övriga transaktioner med att hans kort och telefon blev stulna samma kväll och att det måste ha varit samma personer som tog kortet och telefonen som också genomförde transaktionerna.
Efterhandskonstruktion
Men tingsrätten ansåg att mannens förklaring till transaktionerna och försöken till transaktionerna på kontot framstod som en uppenbar efterhandskonstruktion.
Enligt tingsrätten är det visat att mannen har fått in 100 000 kronor på sitt konto som kom från brott samt, enligt tingsrätten, att omständigheterna kring överföringen har varit sådana att han måste ha förstått att pengarna kom från brott och att hans åtgärder med pengarna syftade till att dölja att pengarna kom från brott eller att främja möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig pengarna.
30-åringen har därmed haft uppsåt och dömdes av tingsrätten för brottet. Han dömdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 190 kronor. Han dömdes även att betala tillbaka pengarna till målsäganden.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom och konstaterade att mannens ekonomiska förhållanden är sådana att han ska återbetala en del av föärsvararkostnaderna.
