Hovrätten tillåter inte åklagaren att åberopa andra omständigheter än ett fotografi på Adolf Hitler eftersom gärningsbeskrivningen begränsats till det.
Men en kvinna fälls för hets mot folkgrupp ändå eftersom bilden har en tydlig koppling till nazismen och det inte fanns någon förklarande text eller liknande.
Den 31-åriga kvinnan åtalades för hets mot folkgrupp sedan hon publicerat en bild på Adolf Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på en internetsajt den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018.
Umeå tingsrätt hänvisade till en dom i Hovrätten för Nedre Norrland den 3 oktober 2018 i mål B 202-18 uttalat att exempelvis enbart en bild på Adolf Hitler i sig normalt inte bör innebära att en sådan missaktning för folkgrupper eller annan sådan grupp av personer som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s. 577 bedömt att omständigheter i anslutning till ett meddelande kan få betydelse vid bedömningen av om meddelandet uttrycker missaktning. I det fallet handlade det om märken som bars på vissa slags kläder på en viss plats. Bilden bör därför inte betraktas för sig, utan all information på sidan som sprids till den som besöker sidan ska beaktas.
”Straffbar missaktning”
Tingsrätten bedömde att bilden, sammantaget med övrig information och bilder på 31-åringens sida ”förmedlar ett budskap som för mottagaren framstår som en sympatiyttring för nazistiska värderingar och att den så kallade Hitlerhälsningen är nedsättande om och ett uttryck för straffbar missaktning för bland annat judar”.
Tingsrätten ansåg det är styrkt att kvinnan haft uppsåt till att låta bilden ligga kvar för spridning på hennes profilsida. Åtalet för hets mot folkgrupp ansågs därmed styrkt. Gärningen bedömdes inte som ringa och hon dömdes till skyddstillsyn.
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar först rent processuellt att omständigheter som skulle kunna utgöra rättsfakta inte får läggas till grund för en fällande dom med mindre än att omständigheterna framgår av gärningsbeskrivningen (se NJA 2003 s. 486 och NJA 2013 s. 7.) Omständigheter som utgör bevisfakta och som förts in av någon av parterna får domstolen emellertid fritt använda för att pröva om åklagaren styrkt de moment som finns upptagna i gärningsbeskrivningen.
”Inte rättsfakta”
Åklagaren har i detta fall begränsat gärningen till att avse bilden av Hitler. Den övriga information som spridits via den tilltalades profilsida och som framgår av den bevisning som åklagaren för in i målet, utgör därför inte rättsfakta och kan därför inte, på det sätt som tingsrätten har gjort, prövas som moment som tillsammans med bilden utgör hets mot folkgrupp.
När det gäller den materiella frågan uppger hovrätten att Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks.
Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.
Döms
Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan, menar hovrätten, ”inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag”.
Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp. Tingsrättens dom fastställs. (Blendow Lexnova)
