En 40-årig kvinna döms för grovt bokföringsbrott och grovt näringspenningtvätt till fyra och ett halvt års fängelse. Hon utvisas även från Sverige och meddelas näringsförbud i sju år.
Det var så sent som i april i år som åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö väckte åtal mot två personer som misstänktes för delaktighet i omfattande momsbedrägerier.
Den misstänkta brottsligheten omfattade ett skatteundandragande om drygt 218 miljoner kronor. Åtalspunkterna rörde grovt skattebrott, näringspenningtvätt, grovt brott, samt grova bokföringsbrott.
Den misstänkta brottsligheten ska ha ägt rum under 2020.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Döms till fängelse och utvisning
Enligt Ekobrottsmyndigheten har Malmö-bolaget ställt ut fakturor rörande påstådd handel med VoIP (en form av IP-telefoni) med en utgående moms om drygt 218 miljoner kronor. I ett senare led i den kedja av bolag som ingår i brottsupplägget har denna moms kunnat dras av som ingående moms och på så sätt kunnat kvittas mot annan utgående moms.
Nu döms en 40-årig kvinna till fängelse i fyra och ett halvt år för två fall av grovt bokföringsbrott och grovt näringspenningtvätt. Hon frikänns från åtalspunkten om grovt skattebrott.
Kvinnan utvisas ur Sverige och förbjuds att återvända hit före den 30 maj 2033. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst ett år. Hon ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.
Dessutom meddelas kvinnan näringsförbud i sju år. Förbudet gäller omedelbart, från och med den 30 maj 2023, även om det fortfarande kan överklagas.
I samma mål åtalades även en 70-årig man som frikänns från grovt bokföringsbrott.
Bokföringen har inte motsvarat riktiga förhållanden
När tingsrätten friar kvinnan från skattebrott pekar domstolen bland annat på en mejlkonversation som visar att kvinnans uppgifter stämmer om att hon försökt ge tydliga instruktioner för att få företrädare för bokföringsfirman att redovisa mervärdesskatt. Hennes vetskap om att de utelämnade uppgifterna uppkom först efter att deklarationen lämnats till Skatteverket. Tingsrätten konstaterar därför att hon inte haft uppsåt till att mervärdesskatten inte redovisades.
När det gäller det bokföringsbrotten uppger tingsrätten att kvinnan endast har lämnat en kortfattad och detaljfattig redogörelse över sin kännedom om de osanna fakturorna. Hon uppger att det är hennes man som har haft ansvaret för den delen av verksamheten och att hon saknat information om var fakturorna kommer ifrån. Tingsrätten menar dock att bevisningen i målet tydligt visar att kvinnan haft en aktiv del i denna del av bolagets verksamhet.
”Det står däremot klart att hon haft insikt om att bokföringen inte motsvarat riktiga förhållanden, vilket inneburit ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten”, skriver domstolen som konstaterar att hon har haft insikt i de osanna fakturorna och att dessa har upprättats i städbolagets namn.
”Båda bokföringsbrotten (ett per räkenskapsår) har avsett mycket betydande belopp och ingått i en internationell planerad och organiserad brottslighet riktad mot EU:s harmoniserade mervärdesskattesystem. Dessa omständigheter måste N.N ha förstått efter att ha sett fakturabeloppen, uppgifter om ett malaysiskt konto, ett valuta konto och allt annat underlag som hon vidarebefordrade till XX (Städbolaget) avseende VoIP verksamheten”.
Osanna fakturor
Vidare skriver domstolen att kvinnan tillsammans med annan uppsåtligen via städbolaget uppträtt som bulvan för annan okänd person och låtit ge sken av att bedriva verksamhet inom VoIP genom att ta emot och låta osanna fakturor utställas i städbolagets namn.
Hon, tillsammans med annan, har gett sken av att de tagit emot, förvarat och omsatt 800 miljoner kronor på ett GNE konto.
”Tingsrätten finner att det i målet inte är styrkt att GNE kontot existerat utan de har gett sken av att pengar har omsatts på det kontot. Hon, tillsammans med annan, öppnat ett EUR konto och tagit emot det av åklagarna uppgivna beloppet och lämnat underlag till XX för att redovisa den påstådda VoIP verksamheten till Skatteverket i Skattedeklarationen. Hon har lämnat underlag och inloggningsuppgifter till GNE kontot och ingett annat underlag för att ge sken av dessa är från XXs VoIP kunder”.
Tingsrätten skriver att kvinnan måste ha varit medveten om att städbolaget medverkat i ett brottsligt upplägg med tanke på tillvägagångssättet och beloppens storlek. Hon kan därför inte undgå ansvar för näringspenningtvättbrott, menar tingsrätten.
