Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel. Det anser KU.
En utredning som redan har föreslagit detta är under arbete inom Regeringskansliet och KU vill nu att riksdagen uppmanar regeringen att så snart som möjligt komma med ett lagförslag.
I svensk grundlag hänger meddelarskydd och offentlighetsprincip ihop men de som arbetar på privata företag har inte samma rätt – även om företaget finansieras genom skattemedel.
Ingrepp i avtalsfriheten
Från arbetsgivarhåll har man kritiserat förslaget om ett stärkt meddelarskydd och hävdat att det skulle medföra ”betydande negativa konsekvenser” för företagande i välfärdssektorn.
De viktigaste negativa följderna är enligt en del arbetsgivarorganisationer att meddelarfrihet skulle medföra ”ett betydande ingrepp i avtalsfriheten, att lojalitetsplikten hos arbetstagarna gentemot arbetsgivaren undermineras, samt att skyddet för företagshemligheter urholkas”.
Näringslivet har också lyft fram att den berörda verksamheten ofta finansieras även med privata medel även om den är skattefinansierad och att ett lagstadgat meddelarskydd skulle kunna riskera hela verksamheten.
Finns inget behov av regler
Näringslivet har ifrågasatt om det överhuvudtaget finns något behov av ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Istället borde man enligt vissa företrädare införa en lagstiftning för hela arbetsmarknaden som överensstämmer med nuvarande rättspraxis enligt Arbetsdomstolen och Europadomstolen.
Flera privata företag inom vård, omsorg och skola har dock tagit egna initiativ genom att till exempel integrera meddelarskyddet i sin företagskultur och sitt kvalitetssystem.
Andra har slutit kollektivavtal som innefattar meddelarskydd och vissa har formulerat bindande interna riktlinjer om att de anställda har frihet att vända sig till medierna om de inte får gehör i företaget.
