KRÖNIKA – av Sophie Tolstoy Regen, kommunikationscoach
Det är tisdag kväll och jag står i kassakön på ICA. Det sitter en ung kvinna i kassan och hon är mycket snabb och effektiv. Bredvid henne står en kollega som håller på att laga sedelautomaten.
”Det blir 343 kronor. Vill du ha kvittot?” säger hon med ett pålagt proffsigt leende och en alldeles för ljus och glättig röst. Och så ”Hej!” till nästa kund med samma lite spända stämma.
Hon hinner även med att säga några ord till kollegan om ett uteställe som de båda har varit på, men med honom använder hon en helt annan röst, ett lägre mycket mer avspänt tonläge.
Hon växlar snabbt mellan dessa två lägen på ett skickligt vis men för mig som kund blir den tillkämpade nästan barnsliga rösten falsk eftersom jag i nästa sekund hör henne prata med sin normala, ”privata” röst.
Som kund känner jag mig nästan avvisad och jag får inte den genuina kontakt som hade varit så mycket trevligare att få.
Rösten är ett verktyg som vi använder för att göra ett budskap synligt och begripligt för den som lyssnar. Skådespelare tränar sina röster ständigt för att kunna fånga en publik och jag tänker att det är samma sak för andra yrkesgrupper: du försörjer dig också på din röst!
Men de flesta av oss har inte ägnat mycket tid åt att träna och utveckla det här instrumentet som vi dagligen använder i avgörande situationer.
Det handlar inte om att göra om sin röst utan om att utveckla den så att den bär – kan förmedla eftertryck, inspirera och övertyga.
Vi tränar vår kropp för att öka rörelse och styrka. Om vi bara skulle lägga en bråkdel av den träningen på rösten så skulle det med stor säkerhet öka din genomslagskraft i alla slags kommunikativa situationer.
Ett grundläggande mål när det gäller röstträning är att hitta en röst som låter trovärdig och äkta. Det är klangen i rösten som avslöjar en människas sinnesstämning.
Hur kan vi då öka medvetenheten kring hur vi låter och träna oss till en mer uttrycksfull röst?
A och O i all kommunikation handlar om hur vi andas. En så kallad hög andning som vi får om vi är stressade eller om vi inte vill ta för stor plats gagnar inte rösten. Den blir svår att kontrollera och den kan ”spricka” eller låta spänd och tunn.
Har vi en hög andning så tar vi kraften från stämbanden vilket i förlängningen skapar rösttrötthet, heshet och är inte särskilt behaglig att lyssna till.
Motsatsen till hög andning är låg andning eller buk- och flankandning, då luften fyller hela lungorna och bukmuskulaturen tillåts hjälpa till att hålla en starkare och jämnare luftström, det så kallade stödet. En sådan här andning kräver en öppen hållning och en avspänd kropp där luften får mer plats.
Med de här förutsättningarna bildas en röst som bottnar och sänder säkerhet och trovärdighet. Som lyssnare har jag en benägenhet att lita mer på en röst som känns förankrad i personen.
Och så har vi tempot. Varför pratar många av oss så fort? Vi kanske tror att lyssnarna ska tröttna, så vi ser till att lägga fram informationen så fort som möjligt vilket hindrar oss från att hinna förmedla någon sorts känsla och variation. Eller också beror det på att vi vill få med så mycket som möjligt på alltför kort tid.
Men resultatet blir att allt för mycket information går förlorad för mottagaren. Visst kan vi prata snabbt om vi är engagerade och angelägna men då är pauserna nödvändiga för att budskapet verkligen ska landa.
Den unga kvinnan i kassan på ICA var intressant därför att hon växlade mellan en tillgjord, gäll röst, ett alltför snabbt tempo och för hög andning medan hon i samtalet med kollegan hade en röst som hade en lägre tonhöjd som upplevdes mycket mer äkta. Det blev väldigt tydligt vem hon ville skapa en äkta kontakt med.
Det finns tre saker du kan tänka på för att hitta en röst som bär och som upplevs trovärdig:
- Sträck på dig så att du lätt kan fylla lungorna med luft, sänk axlarna och se till att andningen blir lägre
- Dra ner tempot och tala i kortare stycken
- Ta pauser mellan styckena så att mottagaren har en chans att ta in och förstå informationen
Sophie Tolstoy Regen har länge arbetat med att träna ledare inom näringsliv och offentlig förvaltning i konsten att kommunicera budksap så att de når önskad effekt. Hon har en bakgrund som skådespelare, utbildad vid Teater- och operahögskolan, samt logonom (kommunikation, ledarskap, retorik, pedagogik och anatomi) vid Stockholms musikpedagogiska institut.
