Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Designskydd – en förstärkning i kampen mot varumärkesförfalskningar för biljoner”

Civilrätt
Publicerad: 2015-12-28 06:01

KRÖNIKA – av Kimiya Shams, svensk jurist, tidigare verksam i Paris och Los Angeles, numera LL.M. Student vid Stanford Law School

 

Under år 2011 rapporterade Internationella Handelskammaren, ICC, att de globala ekonomiska och sociala konsekvenserna av varumärkesförfalskade – och piratkopierade – varor skulle nå 1,7 biljoner dollar vid år 2015.

I takt med det växande modeintresset och den tillgänglighet som internet och den globala handeln har medfört så har en ny era utvecklats för den alltmer växande förfalskningsindustrin, en era som lett till utmaningar för både varumärkesinnehavare och lagstiftare.

Den globala modebranschen är en ledande industri som sysselsätter cirka 75 miljoner personer och som år 2012 värderades till 1,7 biljoner dollar. De främsta aktörerna i denna bransch inkluderar modehus som LVMH, Dior och Prada som envar investerar enorma summor i skapandet av unik design.

I en bransch där ett verk numera har en livstid på tre månader har unik design blivit nyckeln till överlevnad och framgång, en aspekt som tillverkare av kopior snappat upp och omvänt till sin fördel. Det är inte längre enbart logotyper som till exempel Lacoste’s kända krokodil eller Nike’s swoosh-logga som kopieras, utan hela mönster och omfattande design har blivit föremål för massförfalskning och kopiering.

Definitionen av kopiering har även fått en ny innebörd där legitima och framstående massproducenter, fast-fashion märken, inspireras och kopierar unik design och därmed konkurrerar med – och slår ut de dyrare originalen.

Det uppskattas att varumärkesinnehavare inom modebranschen årligen förlorar 10 procent av sina intäkter till varumärkesförfalskningar. Men det är inte enbart de stora modemärkena som förlorar kapital utan även konsumenter och länder påverkas negativt.

I ICC’s rapport fastställs det att varumärkesförfalskning kostar G20 länder och konsumenter över 125 miljarder dollar per år. Av detta förlorar G20 länderna 77,5 miljarder dollar i skatteintäkter, 25 miljarder dollar i ökade kostnader för brott, 18,1 miljarder dollar till följd av dödsfall av varumärkesförfalskade varor och ytterligare 125 miljoner dollar i hälso- och sjukvård vid behandling av skador som orsakats av farliga förfalskade produkter.

I kampen mot varumärkesförfalskning och kopiering har alltfler modehus insett att varumärkesrätt inte är tillräckligt för att säkerställa ett effektivt skydd.

Etablerade modehus har därför i allt större utsträckning börjat använda sig av designskydd (design patent) för att förbättra skyddet för sina verk samt för att förstärka sin position i juridiska tvister.

Designskydd är ett rent utseendeskydd som avser att skydda de visuella egenskaperna av en produkt. Det skyddsbara utseendet bestäms av produktens detaljer eller av detaljerna i produktens utsmyckning, som exempelvis linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material. Designskydd är således det mest kompatibla skyddet för företag där produktens estetik är av avgörande betydelse, därför anses kläder och accessoarer som självklara produkter där designskydd behövs.

Designskydd anses även vara ett mycket användbart komplement i ett företags IP portfolio, speciellt när ett företag vill registrera flera överlappande immateriella skydd för en produkt, till exempel kan en enda produkt ha både ett designskydd, ett patent och ett registrerat varumärke.

Vissa märken, såsom Gucci, har i årtionden registrerat designskydd, men det är egentligen enbart under de senaste två åren som alltfler märken uppmärksammat denna immaterialrätt som en lösning, mycket tack vare den Amerikanska kongressen som år 2012 röstade igenom Innovative Design Protection Act även kallat ”The Fashion Bill”.

Sedan dess har flertalet europeiska, japanska och amerikanska märken sökt skydd vid USPTO i USA. Nu senast förra veckan beviljades till exempel franska Yves Saint Laurent tre nya designpatent för tre av sina nya väskor.

YSL är dock inte banbrytande på något sätt utan flera modemärken har insett värdet av designskydd i sin IP-strategi, med utökade registreringar av armband, nagellacksflaskor och skor.

Trots att amerikanska USPTO toppar antalet mottagna ansökningar per år har EU’s OHIM blivit allt populärare med cirka 80 000 registreringar per år.

En registrerad gemenskapsformgivning vid OHIM gäller till en början i fem år och kan förnyas upp till högst 25 år och gäller i alla EU’s medlemsstater. Även internationellt skydd kan sökas genom registrering under det internationella registreringssystemet, Haagsystemet, som administreras av WIPO.

En internationell registrering ger en designer den exklusiva rätten till alla former av den registrerade designen, den sträcker sig till och med till tredimensionella särdrag som till exempel formen på en väska samt till två-dimensionella funktioner, som till exempel mönster.

Designskydd har tack vare sin mångsidighet fått ett enormt uppsving men även eftersom den ger innehavaren ett snabbare verktyg till att genomdriva en ’take down’ process mot hemsidor, såsom Amazon, eBay och kinesiska Alibaba, där förfalskningar ofta förekommer.

Handeln av förfalskade varor har seglat upp som ett stort problem i världshandeln. Det uppskattas att den globala handeln av förfalskade varor ökat från 5,5 miljarder dollar år 1982 till ca 600 miljarder dollar år 2011. Denna ökning innebär inte enbart förlorade intäkter för relevanta aktörer inom världshandeln utan påverkar även det drabbade märkets goodwill. Tillgången av förfalskade varor minskar även efterfrågan av originalprodukter eftersom att det finns ett överskott av produkten på marknaden.

Enligt en rapport från FN är 65 procent av alla beslagtagna förfalskade varor från Kina. Kina har klassats som ett laglöst vilda västern för tillverkning av förfalskade produkter där den kinesiska regeringen gång på gång misslyckats med att implementera immateriella rättigheter samt stävja tillverkare och arbetare från att bidra till förfalskningsindustrin.

Att modehus nu har hittat designskydd som en räddning får ses som en temporär lösning på ett betydligt större problem, vad som i realiteten behövs är internationella insatser och politiskt tryck på länder som Kina som än idag låter förfalskningsindustrin florera och i slutändan fördärva varumärken, länders ekonomier och konsumenters liv.

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se