KRÖNIKA – av Kalle Segerbäck, författare till bland annat boken ”Det var hennes fel”
Som skattebetalare borde man kunna förvänta sig mer, men rättsväsendet klarar inte av att skydda medborgarna. Statistik från BRÅ, en begravning utan slut, gör gällande att knappt två procent av alla sexualbrott går till domstol. Det innebär inte att en gärningsman fälls. Så var finns upprättelsen för 2014 års 76 000 offer? Just det – barnen var inte inräknade – siffran steg just ordentligt.
De allvarligaste kränkningarna – våld och sexualbrott – kommer inte att upphöra. Samtidigt kommer den låga uppklaringsprocenten knappast att öka. Åtminstone inte nämnvärt eller i närtid. Återstår gör det egna ansvaret, inte att förväxla med skuld, som många tyvärr vill få det till.
Ja, du ska kanske kunna gå dräggfull och naken, eller klädd i sedelbuntar, genom en nattsvart park utan att riskera något, men så ser verkligheten inte ut och den som påstår något annat ska få följande fråga: Låser du din bil, cykel eller ytterdörr om natten? Använder du säkerhetsbälte?
Den som tycker att samhället borde se ut på ett visst sätt har sin fulla rätt, men att leva efter idealistiska, utopiska visioner förhöjer risken att drabbas av tråkigheter.
Jag önskar också att folk inte slog varandra. För läser man vad nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har skrivit kommer man fram till att Sveriges välfärd i princip skulle vara försörjd om våldet upphörde. I rapporten Gatuvåldets ekonomi anges exempelvis totalkostnaden för en enda våldshändelse under ett 45 år långt perspektiv: 76 miljoner kronor.
Så samtidigt som samhället i större utsträckning borde investera i förebyggande åtgärder måste insatserna också komma från individen. Vad kan du göra för att slippa ringa 112? För när du gör det har skadan redan skett och polisen hade inte möjlighet att närvara. När de slutligen dyker upp ska du vara närmast tacksam om kränkningen leder till åtal, förundrad om dom avkunnas och du tillerkänns skadestånd.
Men kommer summan du eventuellt får göra kränkningen värd? Är stomipåse och svåra hjärnskador för resten av livet värt 50 000 kronor, 100 000 kronor: eller kanske en miljon? Svaret: Hamna inte i svåra situationer. Visst låter det enkelt?
Nej, det finns inget trollspö som får allt ont att försvinna men statistiken talar sitt tydliga språk: Bara genom att inte vara onykter på offentliga platser – särskilt natt mot lördag och söndag – har du som individ skapat enormt mycket bättre förutsättningar för dig själv. Valet är ditt.
Att vara på fel plats vid fel tidpunkt, eller med fel umgänge, utsätter dig för större risker än vad du kanske tror. Så var inte en idiot, umgås inte med idioter, och var inte där idioter är. Du bestämmer.
Är det tråkigt? Att själv behöva ta ansvar… Så mycket skönare det vore om allting bara var någon annans problem. Sorry kompis, när det smäller står du i skiten. Ingen annan. Och om du inte hört talas om ”the bystander effect”: Googla! Skrämselpropaganda? Nja, mer en upplysning.
Tyvärr tjänar oseriösa typer pengar på sådant här. De vill kränga enkla lösningar: En spray eller helgkurser i självförsvar. Gå inte på det. Utan kunskap och rätt mental inställning kommer det knappast rädda dig ur svåra situationer. Tvärtom. Däremot de sistnämnda: Kunskap. Mental inställning. Var medveten om och uppmärksam på din omgivning.
Tre timmar teori ger mer än tre års ren kampsportsträning, oavsett stil. Insikt ger betydligt mer än en kniv eller pistol, eller vilket annat vapen som helst för den delen, som istället ökar risken för den som bär det. Den som påstår något annat är kvacksalvare, eller talar mot bättre vetande.
Det ena behöver så klart inte utesluta det andra och självfallet ska den som tycker om en viss kampsport hålla på med den. Men i syfte att vara trygg ute på stan är sporten i sig närmast att betrakta som värdelös. Har du bra kondition är det bättre att använda den till att springa; i sin matematiska formel världens bästa självförsvar: 100m/10s.
Undvik problem. En bra början är att inte ha några större förväntningar på rättsväsendet.
Kalle Segerbäcks bok ”Det var hennes fel” (Hoi Förlag) är en berättelse om den lilla människans utsatthet i ett samhälle där rättsväsendet saknar förmåga att hjälpa.
