Efter en flera år lång kräftgång är den svenska kronan på väg att stärkas, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos.
– Men den som hoppas att en starkare krona betyder en förstärkt reskassa riskerar att bli besviken. Lyftet kommer dröja till efter sommaren, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Av Handelsbankens konjunktursrapport framgår det att bankens ekonomer räknar med att BNP ökar med 0,4 procent i år, för att därefter stiga med 2,8 procent nästa år och 2,4 procent 2026. Enligt ekonomerna är tillväxten 2025 och 2026 starkare än i de flesta andra europeiska länder. En mer expansiv finanspolitik i Sverige och att svensk ekonomi är mer räntekänslig, bidrar till att återhämtningen blir starkare när räntorna sänks. Framförallt handlar det om en stark återhämtning för hushållens konsumtion men även offentliga investeringar och offentlig konsumtion ökar starkt.
– Hushållens framtidsutsikter har ljusnat och aktiviteten på bostadsmarknaden ökar. Vi tror att bostadspriserna stiger med 3–4 procent per år. Det höga sparandet indikerar också att hushållen som helhet har en buffert och att dagens konsumtionsnivå inte är hög givet hushållens inkomster, säger Christina Nyman.
Vidare pekar konjunkturrapporten på att i kombination med stigande reallöner, inkomskattesänkningar, ökad sysselsättning och lägre räntor leder det till att hushållens konsumtion ökar med över 3 procent nästa år. Det gör att konsumtionen är den viktigaste drivkraften i återhämtningen.
Ingen större ökning av byggandet
Handelsbankens ekonomer räknar dock inte med någon större ökning i byggandet. Nya befolkningsprognoser visar på kraftigt minskad befolkningstillväxt de kommande tio åren i Sverige, där flertalet län i Sverige kan räkna med krympande befolkning.
– Att hålla jämna steg med befolkningen skulle betyda halverat byggandet från dagens redan låga nivåer. Riktigt så svagt tror vi inte det blir. Det är fortfarande brist på bostäder framförallt i storstads- och universitetslänen där befolkningen väntas fortsätta att öka, säger Christina Nyman.
Försvagningen på arbetsmarknaden det senaste året har främst drabbat unga och nedgången i sysselsättningen har helt drivits av färre tillfälligt anställda. Det talar för att företagen har kunnat möta svagare efterfrågan genom att minska nyanställningar och dra ned på tillfälligt anställda snarare än att behöva säga upp tillsvidareanställda. Framåtblickade indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft håller på att stabiliseras.
– Vi räknar med att sysselsättningen blir nära oförändrad det närmaste halvåret och att arbetslösheten stiger något. Under slutet av året inleds en återhämtning på arbetsmarknaden som förstärks under 2025, säger Christina Nyman.
Inflationen fortsätter ned
I Sverige fortsätter inflationen ner, både konjunktur och arbetsmarknad har svalnat och Riksbanken har redan inlett räntesänkningar. Prognosen är att räntan sänks ytterligare i september och i december i år.
– Inflationen i Sverige fortsätter att sjunka men det är en knagglig väg, och Riksbanken kommer väga in riskerna med en kronförsvagning liksom riskerna att få en alltför snabb återhämtning i ekonomin av räntesänkningarna, som kan riskera inflationsnedgången, säger Christina Nyman.
– Vi ger inte upp om kronan. Kronan har styrts av amerikanska räntor och när Fed påbörjar sina räntesänkningar i september kan även kronan, på ett varaktigt och tydligt sätt, röra sig mot starkare nivåer, säger Christina Nyman.
I rapporten säger prognosen även att räntesänkningarna fortsätter nästa år, räntesänkningarna på vartannat möte ner till 2,25 procent vilket bedöms som en normal nivå för styrräntan de närmaste åren framöver. På längre sikt bestäms räntenivån inte bara av inflationsmålet, utan också av faktorer som befolkningstillväxt och produktivitet där teknologisk utveckling är avgörande.
Potentiella effekter av AI
I rapporten analyseras den långsiktiga räntan och potentiella effekter av Artificiell intelligens (AI). AI bedöms ha potential att omforma den globala ekonomin under de kommande decennierna. Effekterna är högst osäkra men kan bli betydande. Med högre produktivitet och därmed ränta, men också högre levnadsstandard.
– AI kommer med största sannolikhet att tränga undan arbetstillfällen samtidigt som nya skapas, och vi förväntar oss en i stort sett neutral långsiktig effekt på sysselsättningen. Men det finns en risk för att arbetslösheten kan öka under omvandlingsprocessen, säger Christina Nyman.
