Riksåklagaren har, på uppdrag av regeringen, föreslagit att det införs ett särskilt hedersbrott som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.
Förslaget är just nu ute på remiss och har mött blandade reaktioner bland remissinstanserna.
Advokatsamfundet är positivt inställt till riksåklagarens förslag medan Svea hovrätt riktar skarp kritik mot delar av förslaget.
Utredningen föreslår att det införs en särskild brottstyp som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer. Den nya bestämmelsen borde, enligt utredaren, ”utformas med fridskränkningsbrotten som förebild, med den skillnaden att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående”. För att kunna dömas för brottet ska krävas att gärningarna har begåtts ”i syfte att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.
Utredningen föreslår också att det nya brottet inte ska omfattas av kravet på dubbel straffbarhet. Det innebär att ett brott som begåtts i ett land där det inte varit ett straffbart agerande ska kunna lagföras i Sverige under vissa förutsättningar.
Advokatsamfundet tillstyrker utredningens förslag
Advokatsamfundet är positivt till införandet av en särskild straffbestämmelse som kriminaliserar hedersbrott ”och tydligt markerar att hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt.” Samfundet är även positivt till att utredningens förslag om att förtals- och förolämpningsbrotten ska kunna ingå i fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och det föreslagna hedersbrottet.
Advokatsamfundet understryker dock att ett införande av bestämmelsen ”kommer att kräva omfattande utbildning av hela rättskedjan för att lagstiftningen ska få
avsedd effekt”.
Svea hovrätt riktar kritik mot förslaget
Svea hovrätt, som också yttrat sig om förslaget, säger sig ha ”förståelse för behovet av att i lagstiftningen markera allvaret i den typ av brottslighet som utredningen beskriver”, men konstaterar att en stor del av brottsligheten som kan komma att bedömas som hedersbrott redan omfattas av de befintliga fridskränkningsbrotten.
Utredningen har beräknat att antalet fall per år då förutsättningarna för hedersbrottet är uppfyllda utan att förutsättningarna för något av fridskränkningsbrotten är det till 20, men enligt hovrätten är antalet sannolikt än mindre. Till detta kommer, enligt hovrätten, ”att hedersmotiv redan idag markeras som klandervärt genom den nyligen införda straffskärpningsgrunden.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till de bevissvårigheter som den förslagna
straffbestämmelsen är förenad med ”ifrågasätter hovrätten om införandet av ett
särskilt hedersbrott kan komma att fylla annat än en symbolisk funktion”.
Svea hovrätt anser också att det ”starkt kan ifrågasättas om begreppet heder i den särskilda betydelse som här avses är lämplig att använda i brottsrekvisit”. Kravet på tydlighet måste, enligt hovrätten, från legalitetssynpunkt ställas högre
för ett rekvisit som avgränsar ett straffansvar jämfört när det används som
straffskärpningsgrund.
Hovrätten anser inte heller att de skäl som utredningen lagt fram för att brottet ska undantas kravet på dubbel straffbarhet att ”en så genomgående och systemfrämmande förändring inte är övertygande” och avstryker därför detta förslag. Detta eftersom förslaget innebär en stor utökning av brottstyper, varav flera av mer lindrig karaktär, som i vissa fall kan undantas från kravet på dubbel straffbarhet.
