Enligt Påföljdsutredningens förslag ska fängelsestraffen tas bort för brott som rattfylleri, vissa vapen- och sexualbrott och grov kvinnofridskränkning. Den som tidigare är ostraffad och där straffskalan är högst ett år ska enligt förslaget istället dömas till villkorligt fängelse. Det ska också utdömas en sanktion som till exempel vårdkrav, fotboja eller samhällstjänst, skriver Ekot.
Tanken med villkorligt fängelse är att den som sköter sig inte ska hamna på anstalt. Följden blir att fler slipper fängelsestraff vilket enligt Eva-Lotta Hedin, chefsjurist på Rikspolisstyrelsen som är kritisk till förslaget kan få konsekvenser.
– Om man övergår till att det ska vara icke frihetsberövande så får det också en effekt på brottsoffers uppfattning om rättsväsendet, tror vi, och likaså på polisens möjligheter att bekämpa brotten, säger hon till Ekot.
Justitieombudsmannen Lars Lindström är även han kritisk, enligt Ekot. Han reagerar på att det blir svårt att häkta personer om straffet inte väntas bli fängelse. Det ökar risken för fler brott samt att brottsoffer får sämre skydd, menar han.
Lindström är dessutom tveksam till påföljden villkorligt fängelse och samhällstjänst för ett brott som grov kvinnofridskränkning.
– Jag tror att det finns en del brottstyper som är svårsmälta i den fortsatta lagstiftningsprocessen, säger han till Ekot.
Även om remissinstanserna över lag är positiva till att de korta fängelsestraffen tas bort finns en oro för att det kan påverka allmänhetens förtroende för rättssystemet.
– Vi vill peka på att det är väldigt viktigt att det finns en förankring hos allmänheten att det här är ett rättvist, förutsägbart och bra system, säger Eva-Lotta Hedin till Ekot.
