Videoupptagningarna är ett led i det reformarbete som påbörjades 2001. Syftet är att huvudförhandling ska kunna hållas i högre rätt utan att vittnesmål och andra förhör behöver tas upp på nytt. Metoden ska enligt justitiedepartementet resultera i lägre rättegångskostnader, kortare handläggningstider och mindre påfrestningar för de berörda individerna.
Upptagningarna sker inför rätten och kommer att vara tillgängliga för motparten. Det blir därmed inget upphävande av förbudet mot anonyma vittnesmål som föreslagits av bland annat Kristdemokraterna. Inspelningarna kommer i övrigt vara sekretessbelagda för allmänheten, reformen öppnar med andra ord inte för tv-sända rättegångar. Förhör i tingsrätterna görs även i fortsättningen muntligen, och vittnen kommer att kallas för nya förhör i överrätterna om rätten eller motparten anser det nödvändigt.
Kritiker menar att inspelningarna trots sekretess riskerar hamna i orätta händer. Upptagningarna kan komma att filmas i smyg med mobilkameror eller läcka ut på andra sätt. Domstolsverket är försiktig med uttalanden:
– Vi har inte haft några synpunkter på att förhör dokumenteras med ljud och bild, men har till Justitiedepartementet påtalat att det finns en risk för spridning av bildmaterialet och att denna risk bör hanteras, säger Maria Gullquist, informatör på Domstolsverket. Liknande uttalanden har gjorts av Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg och av företrädare för Brottsoffermyndigheten.
Text och bild: Fredrik Olsson
