Efter en granskning av 50 myndigheter som genomfört minst en upphandling under två år riktar Konkurrensverket nu kritik mot 36 myndigheter som struntat i att efterannonsera upphandlingen.
Att efterannonsera ett tilldelat kontrakt eller ett ingånget ramavtal över direktupphandlingsgränsen inom 30 eller 48 dagar är ett krav i upphandlingslagstiftningen.
Trots det är det många upphandlande myndigheter och enheter som struntar i att efterannonsera, vilket leder till bristfällig statistik och minskad transparens inom det offentligas affärer. Det uppger Konkurrensverket som har genomfört en granskning av 50 slumpmässigt utvalda upphandlande myndigheter och enheter som har haft minst en upphandling som annonserats under 2021 och 2022 och där efterannonsering inte skett per den 1 oktober 2023.
Inte efterannonserat
Konkurrensverket riktar kritik mot 36 av de granskade myndigheterna för att dessa inte har efterannonserat i enlighet med lagstiftningen.
Av de upphandlingar som annonserades under 2022 visar statistiken att endast 71 procent hade efterannonserats till och med den 1 oktober 2023.
”Konkurrensverkets granskning visar att det fortsatt finns brister i upphandlande myndigheters och enheters rutiner för efterannonsering. Bristerna består bland annat i att rutiner inte har funnits på plats eller inte har följts och att ansvarsfördelningen har varit bristfällig inom myndigheten, alternativt mellan myndigheten och upphandlingskonsulter som anlitats”, skriver myndigheten.
Finns ett behov av tillsyn
Konkurrensverket konstaterar att granskningen åskådliggör att det finns ett behov för myndigheten att fortsatt aktivt bedriva tillsyn kring efterannonsering.
