Kriminologerna: ”Kriminalpolitiken svagt förankrad i forskningen”
Rättspolitiken rankades som en av de viktigaste frågorna när Sverige gick till riksdagsval i höstas. Men hur väl förankrade är egentligen politikernas reformförslag i forskningen? Och vilken är egentligen den största myten det refereras till inom kriminalpolitiken?
Legally Yours har frågat två kriminologer vad de har för uppfattning i dessa frågor.
Klara Hermansson är disputerad och vikarierar som lektor vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om kriminalpolitik och kriminalpolitisk debatt, politiska partier och symboler. Idag ger hon sina svar på Legally Yours frågor om kriminalpolitiken och kriminologin.
Vilken är den största kriminologiska myten det refereras till inom kriminalpolitiken?
– Det finns flera olika svar på den här frågan. En stor övergripande myt är att vi genom straffrätten ska kunna påverka brottsligheten i någon väsentlig mening och skapa trygghet i samhället. Politiken skapar en bild av att ett tryggt samhälle ska präglas av ordning och förutsägbarhet. Om det är detta vi vill ha, är det inte straffrätten som vi bör vända oss till som lösning. Trygghet är dessutom ett otroligt komplext fenomen och vår känsla av trygghet (också i betydelsen avsaknad av rädsla för brott) styrs av en mängd olika faktorer. Men just nu finns det en föreställning i kriminalpolitiken att ljusa och välordnade offentliga rum är svaret på människors otrygghet.
Tycker du att dagens kriminalpolitik är tillräckligt förankrad i forskning?
– Det finns mycket forskning som är osynliggjord, och i viss mån upplevs som provocerande, i dagens kriminalpolitiska klimat. Det handlar exempelvis om diskriminering och stigmatisering i/av rättsväsendet. När vi ökar den polisiära kontrollen i till exempel socialt utsatta områden borde en avvägning göras mellan positiva effekter, vad gäller till exempel brott och trygghet, och så kallade kontrollskador som riskerar att både skapa rädsla och underminera förtroendet för exempelvis polisen. Det är en svår balans som förtjänar större utrymme i debatten.
Vilka rättspolitiska åtgärder tror du skulle ge störst effekt på den grova brottsligheten?
– Jag har tyvärr inte en enskild åtgärd som jag tänker skulle kunna minska den grova brottsligheten (om vi här menar den gängrelaterade våldsbrottsligheten). Men oavsett om vi pratar om insatser i skolan eller polisiära insatser, bör den kortsiktiga vinsten av ökad kontroll vägas mot det långsiktiga behovet av att skapa tillitsfulla relationer med elever och invånare. De här tillitsfulla relationerna behövs ju både för att för att få personer att vittna och för att polisen ska kunna fungera som en trygghet samt för att skolan ska kunna vara en skyddsfaktor mot brott.
Politiker över lag tycks intresserade av hårdare straff – hur tror du att det påverkar brottsutvecklingen?
– Brottsligheten styrs av andra faktorer än straffrätten, så att hårdare straff skulle påverka brottsutvecklingen i samhället är inte troligt. Det är en väldigt liten andel av alla brott som i slutändan lagförs, så straffskärpningar påverkar därför en mycket liten del av brottsligheten. Att straffrätten, genom tex skärpta straff, skulle ha potential att påverka vår trygghet framstår som ännu mer långsökt. Vi vet att t.ex. kvinnors rädsla för brott är starkt kopplad till rädsla för just sexualbrott, där både anmälningsbenägenhet och uppklaringsprocenten är jämförelsevis låg. Att kvinnor skulle bli mer trygga för att några få personer får längre fängelsestraff tror jag inte på.
Manne Gerell är docent och universitetslektor i kriminologi vid Malmö universitet. Han forskar bland annat om brottslighetens geografi, gängvåld och utsatta områden. Han är också flitigt anlitad expert i många mediesammanhang.
Vilken är den största kriminologiska myten det refereras till inom kriminalpolitiken?
– En klassiker är ju att ”brottet bara flyttar runt hörnet” om man t ex inför kamerabevakning. Det finns ganska gott om forskning som visar att så ofta inte är fallet.
Tycker du att dagens kriminalpolitik är tillräckligt förankrad i forskning?
– Kriminalpolitiken är väl ganska svagt förankrad i forskning, men det är inte bara politikernas fel. Vi forskare har inte fått fram tillräckligt mycket relevant kunskap som underlag heller.
Vilka rättspolitiska åtgärder tror du skulle ge störst effekt på den grova brottsligheten?
– Beror väl lite på vad man menar med rättspolitik. Pratar vi bara straffskalor med mera tror jag inte egentligen att det finns någon enskild åtgärd som kommer ha någon särskilt stor effekt.
Politiker över lag tycks intresserade av hårdare straff – hur tror du att det påverkar brottsutvecklingen?
– Hårdare straff kan ge färre brott om rätt personer fängslas längre. Helt enkelt för att dessa då inte kommer kunna begå brott så lätt.
