Enligt Skatteverkets beräkningar uppgår det så kallade skattefelet till över 130 miljarder kronor årligen. Den enskilt största delen av dessa pengar härrör från svartarbete. Till följd av fusk, fel och misstag försvinner tiotals miljarder i uteblivna skatteintäkter. För att komma tillrätta med dessa oegentligheter specialsatsade Skatteverket under två år mot svart arbetskraft och oseriösa bemanningsföretag.
Projektet startades av Skatteverket 2006, men under årens gång har skattekontoren i landet också samarbetat med fack, branschorganisationer och arbetsgivare. Nu, drygt två år senare, summerar riksprojektledare Pia Bergman resultaten.
– Jag är nöjd med att vi under projektets gång nått en samsyn hos alla aktörer på marknaden. Svart arbetskraft upplevs numera som ett problem hos såväl fack som arbetsgivare och branschorganisationer. Vi har under dessa två år utvecklat ett välfungerade samarbete.
Projektet har sysselsatt två hundra personer på Skatteverket och totalt har över ett tusen företag granskats. Arbetet har resulterat i att stora belopp som annars försvunnit ut ur systemet istället har tagits upp till beskattning. Förutom att specialgranska företag har Skatteverket också arbetat med flera förebyggande åtgärder.
– Mycket av vårt arbete under dessa två år har varit preventivt, säger Pia Bergman. Det ligger i alla seriösa företagares intresse att den svarta arbetskraften försvinner från marknaden. Skatteverket har därför bland annat jobbat tillsammans med upphandlare i olika branscher för att dessa ska kunna känna igen uppläggen kring svart arbetskraft och själva granska sina underentreprenörer. Upphandlare kan bland annat utforma sina avtal på ett sådant sätt att självkontroll möjliggörs.
Enligt Pia Bergman är problemet med svart arbetskraft utbrett. Ingen bransch är värre än den andra och man har från Skatteverkets sida heller inte slagit ner på några särskilda typer av företag. Den gemensamma nämnaren för de verksamheter där problemet finns är istället att kostnaden för personal är den stora utgiften. Detta gäller sedan för både små och stora företag.
Flera ärenden där man misstänkt brott har överlämnats till Ekobrottsmyndigheten för vidare utredning. I flera fall har det visat sig att det är organiserade ligor som ligger bakom uthyrningen av svartjobbare. Det rör sig om ligor som tidigare ägnat sig åt till exempel rån och narkotikaaffärer, men som nu gett sig in i bemanningsbranschen. Anledning till detta stavas enligt Pia Bergman stora inkomster och riskminimering.
– Uthyrningen av svart arbetskraft omsätter betydande belopp, det är dessa pengar de kriminella vill åt. Riskerna med skattebrott är dessutom små i förhållande till annan kriminell verksamhet. Samhället har valt att prioritera andra brott och detta känner givetvis brottslingarna till.
Förståelsen för och viljan att komma tillrätta med problemet är enligt Pia Bergman dock stort hos landets politiker. Samtidigt efterlyser hon emellertid snabbare lagändringar för att ge Skatteverket nya maktmedel i kampen mot den svarta arbetskraften. – Det vore till exempel önskvärt att vi fick möjlighet att samköra olika register. Det skulle underlätta vårt arbete väsentligt. Detta är något som gällande lagstiftning förhindrar och det vet de kriminella om. De utnyttjar lagen och gömmer sig bakom den.
På Pia Bergmans önskelista står även möjligheten att i framtiden kunna göra oannonserade besök på arbetsplatser och att arbetsgivaravgiften börjar redovisas på individnivå.
Text: Joel Lack
