Kriminalvården kan, genom att placera fler än en intagen i varje rum, ska ytterligare 2100 häktes- och anstaltsplatser.
Det konstaterar man i en delrapport som nu redovisas för regeringen.
Det råder platsbrist till följd av hög beläggning inom svensk Kriminalvård. Dessutom förväntas ytterligare effekter av flera kriminalpolitiska reformförslag i Tidöavtalet. Med anledning därav har Kriminalvården fått i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport som ska vara klar i december och visar myndighetens kapacitetsbehov tio år framåt.
I en delrapport som redovisar hur många platser som det är möjligt att få fram genom att förtäta, alltså låta intagna dela rum, och, i häkte och i anstalt. Rapporten omfattar platser i befintliga anläggningar, men också planerade byggprojekt.
Motsvarar 5-6 anstalter
Delrapporten visar att det genom förtätning är möjligt att få fram ytterligare 2 100 platser, varav 300 i häkte och 1 800 i anstalt. Detta motsvarar, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande, 5–6 stora anstalter och ett storstadshäkte.
– Våra beräkningar är gjorda utifrån Kriminalvårdens uppdrag och förutsättningarna som gäller i dag. Vi bygger nytt och utökar i en väldigt hög takt just nu, men vi har också ett stort ansvar för våra medarbetares arbetsmiljö, för säkerheten, och det återfallsförebyggande arbetet som bland annat handlar om att erbjuda de intagna utbildning, programverksamhet och sysselsättning. Vårt mål är att de ska komma bättre ut, säger Susanne Wedin.
Effekter av delade rum
Dagens antal platser i häkte och anstalt är drygt 8 600. Eftersom delrapporten enbart redogör för effekten av förtätning så är det i nuläget inte möjligt att säga något entydigt om hur många platser som Kriminalvården sammantaget kan ta fram under de kommande tio åren.
– Det här är en första bedömning. Till slutredovisningen i december återkommer vi med en mer fördjupad beräkning av det totala kapacitetsökningsbehovet som följer av Tidöavtalet. Det gäller så väl platser som personalbehov och anslagsmedel, säger Susanne Wedin.
