Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Kriminalvården genomför studie om barn och unga i häkte

Nyheter
Publicerad: 2020-01-09 07:20
Foto: Claudio Bresciani/TT

Varje år häktas cirka 1 000 barn och unga under 21 år i Sverige.
Nu ska Kriminalvården genomföra en studie om barn och unga som befinner sig i häkte, i syfte att öka kunskaperna på området.

– Vårt övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om gruppen barn och unga i häkte. På varje häkte har man mycket kunskap om sina klienter, men vi har ingen generell sammanställning på myndighetsnivå, säger Charlotta Lindell på Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet. 

Samtliga häktade barn och unga ska undersökas

Den nya studien, som utförs av Charlotta Lindell och Johan Wennerholm, ska gå igenom kriminalvårdsregister och häktesplaner för varje häktad person mellan 15 och 21 år som skrivits in i häkte mellan den 1 september 2019 och den 31 augusti 2020. 

Syftet med studien är att öka kunskaperna om barn och unga i häkte.

1 000 barn och unga häktas varje år

Enligt Kriminalvården häktas i genomsnitt ungefär 1 000 personer under 21 år varje år i Sverige. Av dessa är en tiondel barn under 18 år. 

Eftersom det krävs synnerliga skäl för att ett barn ska häktas är barnen misstänka för relativt grov brottslighet, och 80–90 procent får restriktioner i form av bland annat besöksförbud. 

Isolering skadligt för hälsan

Enligt Kriminalvården visar forskning att avskildhet och isolering är dåligt för både den psykiska och fysiska hälsan. Bland annat kan isolering ge sämre kognitiva förmågor och leda till oro och ångest, samt svårare psykiatriska tillstånd. 

Dessutom är unga personer extra känsliga, särskilt om de inte har varit frihetsberövade tidigare. Enligt Kriminalvården är anledningen att barn och ungdomar fortfarande befinner sig under utveckling, och därför inte har samma förmåga som vuxna att hantera den stress, ångest och oro som isoleringen skapar. 

Enligt Kriminalvården visar forskningen även att de barn och ungdomar som begår brott generellt är mer sårbara jämfört med andra barn och ungdomar, och därför har sämre förutsättningar för att hantera stressade situationer.

FN-kritik mot Sverige

Kriminalvården konstaterar att Sverige tidigare har fått kritik gällande häktningen och isoleringen av unga personer, både från FN och Europarådet. Trots det har antalet häktade barn och unga inte minskat.

– Sverige har fått kritik från både FN och Europarådet när det gäller häktning av unga personer. Isolerande restriktioner likställer de med tortyr, säger Charlotta Lindell.

– Samhällets ambition har varit att minska antalet häktade och häktningstiderna, men statistiken visar snarare att det går åt andra hållet. Det beror sannolikt på att brottsligheten varit allvarligare, med större utredningskrav och ofta flera misstänkta personer, fortsätter Charlotta Lindell.

Isoleringsbrytande åtgärder undersöks

De senaste åren har Kriminalvården arbetat med att försöka minska de skadliga effekterna av isolering för barn och unga genom s.k. isoleringsbrytande insatser. Men i dagsläget förs inte statistisk över isoleringsbrytande insatser på samma sätt på alla häkten, vilket leder till att utvärderingar inte kan genomföras.

– Förutsättningarna att arbeta med isoleringsbrytande varierar. Det ser också olika ut på häkten på vilket sätt de fyller i varje klients häktesplan. Planen har inte än fått det genomslag man hoppats på, på alla ställen, säger Johan Wennerholm.

Grund för framtida studier

En förhoppning är att den nya studien ska kunna lägga en grund för framtida studier där bland annat effekterna av isoleringsbrytande åtgärder kan mätas.

– Vi tror också att den är grundläggande för vidare och mer djuplodande studier. Vi kan redan nu säga att vår studie inte kommer att kunna ge alla svar, men det är bättre att titta på dessa begränsade fakta än att inte titta på något, säger Charlotta Lindell. 

Rapporten planeras att vara klar det första halvåret 2021.


Dela sidan:
Skriv ut:

Paulina Stén
paulina.sten@blendow.se