Bland annat anser samfundet att definitionen av terrorism är oklar och likaså rekvisiten för brottet.
”Terroristbrottet definieras i dag i 2 § terroristbrottslagen, men terroristbrottet är ett av de brott som ingår i det som kallas för särskilt allvarlig brottslighet enligt finansieringslagen och rekryteringslagen. De båda senare lagarna hänvisar i sin tur till ett stort antal konventioner och andra internationella instrument där det ges olika definitioner eller hänvisningar till vad som avses med terrorism.”
Samfundet fortsätter:
”Utifrån ett systematiskt perspektiv är det inte tillfredsställande att terroristbrottet ingår i definitionen av särskilt allvarlig brottslighet, som i sin tur anses vara en definition av terroristbrottet i en mer allmän mening.”
Otydligheten pekas ut som problematisk bland annat för att kriminaliseringen gäller handlingar som ligger långt ifrån själva terrorhandlingen – så som till exempel att resa eller ge gåvor till familjemedlemmar.
Risk för ineffektiv lag
Advokatsamfundet anser att lagförslaget är oöverskådligt, snårigt och många gånger tveksamt utifrån ett legalitetsperspektiv. ”Lagstiftningen riskerar därför att bli ineffektiv och svårtillämpad.”
Samfundet avråder bland annat från förslaget att kriminalisera finansiering av personer eller grupper av personer som grundar sig på rekommendationer från den mellanstatliga organisationen Financial Action Task Force, FATF, som arbetar mot pengatvätt.
Höga krav vid transaktioner
Förslaget innebär enligt Advokatsamfundet omfattande kriminalisering av transaktioner som normalt sett är helt naturliga eller till och med vällovliga.
”Eftersom lagförslaget inte uppställer något krav på samband mellan transaktionen och den särskilt allvarliga brottsligheten och inte heller anger något rekvisit för när mottagaren ska anses exempelvis förbereda särskilt allvarlig brottslighet, innebär kriminalisering att stora krav vad gäller kunskapen om terroristlagstiftningen ställs på den som överlämnar medlen.”
Foto: Ulf Palm/TT
