”Krävs effektivare system för att utvisa brottslingar – och motverka nya och oändliga asylprocesser”

DEBATT – av Madeleine Käärik, jurist och tidigare offentligt biträde åt bl. a. Rakhmat Akilov i asylprocessen

Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson skriver om utvisningar (SvD 2019-01-08) och efterfrågar mer effektivitet i systemet. Hon tar upp fallet där två bröder – trots upprepad brottslighet – har vistats här i landet i tolv år och fått möjlighet att söka asyl på nytt efter preskription.

Kan vi förhindra dessa personer från att bo här illegalt efter sista avslag på asylansökan? Kan vi sätta stopp för att de får möjlighet att legalisera sin vistelse här genom att söka asyl på nytt efter fyra år från lagakraftvunnet beslut, det vill säga efter preskription – trots en ohederlig vandel?

Vi har redan nu ett ganska kraftfullt verktyg till hands som kan motverka de asylsökande, vars asylprocess är avslutade, från att begå brott här i riket under sin illegala vistelse. Allmän domstol kan döma till utvisning i ett brottsmål. Det som återstår är dock att sätta detta i verket och göra det till en regel. Låt mig presentera ett tänkbart scenario.

En asylsökande, vars process är avslutad, har begått ett brott och döms till en viss påföljd och utvisning i fem år. Vilka konsekvenser får detta för den enskilde? Jo, personen tas i förvar direkt efter avslutad huvudförhandling alternativt efter avtjänat straff.

Om denna person vill ansöka om asyl igen får han/hon möjlighet att göra det medan han/hon är placerad på ett av Migrationsverkets förvar. Migrationsverket är förhindrat att bevilja uppehållstillstånd för den som har fått utvisning meddelad av allmän domstol. Möjligheten att försöka göra asylprocessen oändligt lång medan man sitter frihetsberövad kommer därmed att minska kraftigt.

En hel del av utvisningarna gåtrinte att verkställa på grund av bristande samarbete från den som beslutet gäller. Identiteten förbli okänd för både Migrationsverket och Polismyndigheten. Om möjligheten att få en ny asylansökan beviljad blir i det närmaste obefintlig om man frihetsberövas under den nya asylprocessen så ökar intentionen att samarbeta med myndigheterna.

Jag vill dock, efter 14 års erfarenhet, understryka att de flesta hörsammar sina utvisningsbeslut och lämnar Sverige självmant. Det är inte många som väljer att vistas i ett ”ingenmansland” där det råder hårda bud. Garderad från Rakmat Akilovs fall finns ett tätt samarbete mellan Migrationsverket och Säkerhetspolisen.

Det är dock värt att uppmärksamma problemet och de svårigheter som finns att verkställa utvisningar för dem som är ovilliga att hörsamma och följa domarna. När det gäller dessa fall bör det utarbetas ett fungerande åtgärdssystem som hindrar dem från att ”legalisera sig” och påbörja en ny process.

En i mängden av tänkbara åtgärder för dem som begår brott i Sverige är att de allmänna domstolarna använder påföljdssystemet på ett mer effektivt sätt vid de brott som begås av asylsökande och dömer till utvisning.

Även Migrationsverket kan från sin sida meddela återreseförbud på fyra år för dem som begår brott under asylprocessen. Att förlänga preskriptionstiden för en ny asylansökan är någonting som bör övervägas.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här