Det är den danska advokatbyrån Njord som företräder flera filmbolag som kräver pengar av svenska fildelare. Kravbreven kommer alltså varken från polis eller andra myndigheter utan är ett privat initiativ.
Advokatbyrån menar att kravbreven kommer att fortsätta att skickas ut trots Datainspektionens granskning.
– Kampanjen kommer fortsätta i minst två år för att vi ska se en riktig effekt i Sverige, säger Jeppe Brogaard Clausen, advokat på Njord till Sveriges Radio.
Uppmanar fildelare att betala
Den danska advokatbyrån har samlat in bevis och fått ut personuppgifter om svenska fildelare. Sedan har kravbrev skickats som innehåller uppmaningen att om man är skyldig så kan man betala 4 500 kronor så läggs ärendet ner.
De som motsätter sig kraven kan stämmas i domstol.
Ipredlagen möjliggör kraven
Det är den så kallade Ipred-lagen från 2009 som gör förfarandet möjligt. Tanken med lagen var att avlasta polisen och låta rättighetsinnehavarna driva egna utredningar, som alltså kan drivas civilrättsligt i en domstol eller så kan bevisen användas i en polisanmälan.
Datainspektionen granskar breven
Datainspektionen har fått in flera frågor från svenskar som fått breven och granskar nu om breven är tillåtna.
Frågan är om de kan betraktas som inkassobrev, något som måste följa särskilda lagar och kräver särskilda tillstånd, säger myndighetens jurist Camilla Sparr.
– En inkassoåtgärd är om det förekommer någon form av påtryckning mot mottagaren att göra en betalning. Då är frågan om det förekommer en sådan påtryckning så att det är att betrakta som en inkassoåtgärd, säger Camilla Sparr till SR.
Jeppe Brogaard Clausen håller inte med om att det ska kunna betraktas som inkassoverksamhet.
– Vi har fått samma fråga i Danmark och Finland och det bedömdes av myndigheter att det är inte tal om ett inkassobrev, säger Jeppe Brogaard Clausen till SR.
