Ett enigt arbetsmarknadsutskott anser att EU-förslaget om minimilöner är ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen och strider mot subsidiaritetsprincipen.
Tidigare i höstas presenterade EU-kommissionen ett förslag till EU-lag som innehållandes ett ramverk för så kallade minimilöner i EU. I
Enligt kommissionen ökar löneklyftorna i många Europeiska länder och då kommissionen ser det som en förutsättning för EU:s ekonomi att alla medborgare har skäliga löner anser kommissionen att det är nödvändigt med lagstiftning på EU-nivå.
Länder med lagstadgade minimilöner bör, enligt förslaget, införa villkor för att dessa ska fastställas på tillräckliga nivåer och även införa ”tydliga och stabila kriterier” för fastställandet av minimilöner. Dessutom vill man främja den ”svenska modellen” med kollektivförhandlingar.
”Ett verkligt hot mot den svenska modellen”
Nu har riksdagens arbetsmarknadsutskott prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som innebär att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Utskottet konstaterar att delar av förslaget ska vara bindande för alla medlemsländer, och därmed innebär ett ingrepp i den nationella lönebildningen. Arbetsmarknadsutskottets uppfattning är att åtgärder som rör lönebildning ”sköts bäst på nationell nivå”. Enligt utskottet skulle kommissionens mål, att se till att arbetstagare för löner som ger en skälig levnadsstandard, uppnås bättre av medlemsländerna själva eftersom förutsättningarna för lönebildning skiljer sig åt mellan de olika länderna.
Arbetsmarknadsutskottet anser dessutom att förslagets konsekvenser är svåröverskådliga samt det är EU-domstolen som tolkar de lagar som EU antar, vilket inte gör det möjlig att förutse hur den lagen kommer att tillämpas i olika situationer.
Förslaget innebär, enligt utskottet, därför ”ett verkligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom både lönerna i Sverige och den svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen”.
