– Det här är en utveckling som ingen hade kunnat tänka sig från början och vi tillstyrkte därför det lagförslag som är tänkt att sätta stopp för detta, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.
Redan år 2004 uppmärksammade RPS regeringen på utvecklingen. I en skrivelse till justitiedepartementet konstaterade man att stora företag konsekvent kräver att deras arbetssökande ska visa upp ett registerutdrag i samband med anställningsintervjun. Vissa arbetsgivare har till och med tagit fram egna blanketter för att underlätta hanteringen.
Det lagförslag som sedan år 2009 bereds vid Arbetsmarknadsdepartementet innebär att det ska bli förbjudet för arbetsgivare att utan lagstöd begära att få se ett registerutdrag – någonting som man motsätter sig från arbetsgivarhåll.
– Mot bakgrund av att det är så svårt att säga upp en anställd så är det ofta befogat att en arbetsgivare vill veta vad det är för person som man överväger att anställa. Om man skulle förbjuda registerutdragen så är det inte säkert att man som arbetsgivare skulle våga anställa en person, säger Lars Gellner som är arbetsrättsjurist vid Svenskt Näringsliv.
Det omdiskuterade lagförslaget ingår i betänkandet ”Integritetsskydd i arbetslivet” (SOU 2009:44) och var tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Någon proposition finns dock inte i sikte trots att regeringen vid flera tillfällen har pekat på att de ”frivilliga” registerutdragen är ett problem. I betänkandet framhåller utredarna att man anser att detta handlar om ett systematiserat missbruk av den rättighet som varje medborgare har att få ta del av uppgifter om sig själv ur belastningsregistret.
Utredarna skriver bland annat:
”Den statistik som finns avseende utvecklingen under de senaste sex åren ger vid handen att de farhågor som regeringen gett uttryck för i olika lagförarbeten nu synes ha besannats… Behovet av den föreslagna bestämmelsen framstår som angeläget med hänsyn till det utsatta läge som en arbetssökande ofta befinner sig i.”
Utöver integritetsaspekten pekar utredningen även på andra grundläggande principer som kränks om den nuvarande ordningen får fortsätta. Man påpekar bland annat att en person som har avtjänat sitt straff normalt ska kunna verka i samhället på samma premisser som alla andra och att en utfrysning från arbetsmarknaden i praktiken kan fungera som ett andra straff.
Lars Gellner vid Svenskt Näringsliv håller dock inte med om detta:
– Arbetsgivare sätter ju in detta i ett sammanhang och tittar på vad det handlar om för brott, hur lång tid som har gått sedan brottet begicks och om det överhuvudtaget påverkar det arbete som en person är tänkt att utföra. Det här handlar om att man måste kunna känna förtroende för sina anställda.
På Datainspektionen får man ofta frågor från arbetsgivarhåll om vad som egentligen gäller för registerutdragen. Göran Gräslund understryker att myndighetens uppgift primärt är att se till så att uppgifterna inte lagras i syfte att kunna användas senare.
– Det finns ju alltid en risk att någon tycker att det kan vara bra att spara sådana här uppgifter inför framtiden och att de kan hamna i fel händer senare. Det här är en mycket känslig form av information som måste hanteras med största restriktivitet.
Text: Stefan Wahlberg
Bild: Jessica Gow/Scanpix
