Att det är få utlandssvenskar som röstar beror oftast på administration som inte fungerar. Det skriver ordförande i 2014 års demokratiutredning, Olle Wästberg, i en debattartikel på Svenska Dag-bladet. Han uppmanar till förenkling av röstproceduren.
De drygt 160 000 utlandssvenskar som finns i röstlängden motsvarar inte det egentliga antalet utlandssvenskar. Enligt organisationen Svenskar i världens kartläggning är sju procent av alla svenskar utlandsboende, alltså 660 000 personer.
Ramlar ur systemet
Den stora skillanden beror på att den som varit utlandsboende i mer än tio år och inte vidtar någon åtgärd, stryks ur röstlängden.
Olle Wästberg vill att svenska utlandsmyndigheter och konsulat aktivt upplyser om att långa utlandsvistelse kräver anmälan för att få vara kvar i registren.
Han vittnar också om krångel som drabbar de som personer som är med i röstlängden och vill rösta.
”Öppna innan valet”
Wästberg beskriver att ambassader och honorära konsulat bara har öppet några spridda timmar för förhandsröstning och då inte under kvällstid.
”Rimligen borde UD ålägga svenska utlandsmyndigheter och uppmana honorära konsulat att ha öppet en kväll och en lördag veckan innan valet.”
Tveksam mot vallokal i kyrka
Han tycker också det är olämpligt att svenska kyrkan i samband med gudstjänst får agera som vallokal.
”Att behöva gå till en gudstjänstlokal för att rösta, strider mot hela tanken på en sekulär stat där kyrkan är skild från staten.”’
”Tillåt poströster i Sverige”
Debattförfattaren vill också att det ska vara tillåtet för utlandssvenskar att brevrösta från Sverige.
”Jag har träffat personer som sänt sin röst till bekanta i det land där de bor, så att kuvertet kan skickas därifrån – trots att den röstande befinner sig i Sverige.
Den som vill rösta i Sverige måste beställa ett dubblettröstkort samt rösta på den ort där man senast var folkbokförd. Det här krånglet skulle man slippa om det var tillåtet att brevrösta från Sverige.”
Foto: Leif R Jansson/TT
