Investeringar inom det regulatoriska området ökar Danske Bank Sveriges kostnader under helåret 2019.
– Vi kommer investera 2 miljarder danska kronor i AML-motverkade åtgärder, säger Anna Sundblad på Danske Bank.
Danske Bank Sverige presenterar bokslutsrapporten för 2019. Av rapporten framgår det att kostnaderna ökar med 15 procent främst drivet av åtgärder för utveckling och investeringar inom det regulatoriska området.
”Vi kommer investera 2 miljarder danska kronor i AML-motverkade åtgärder”, säger Anna Sundblad presschef på Danske Bank Sverige till Dagens Juridik.
AML, Anti Money Laundry, är ett regelverk som banker och finansbolag använder sig utav för att förhindra ekonomisk brottslighet. Regelverket innebär att bankerna måste hitta rutiner och system för att identifiera och kartlägga kunder som bryter mot regelverket. Det är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret att se till att bankerna följer de regler som finns för att förhindra att de utnyttjas för penningtvätt.
Anna Sundblad hänvisar investeringarna om 2 miljarder danska kronor, motsvarande 3 miljarder kronor, till gruppnivå, alltså till hela bankkoncernen Danske Bank.
Rörelseresultat före skatt för Danske Bank Sverige uppgick under helåret 2019 till 4 170 miljoner kronor, vilket är 33 procent lägre än rörelseresultatet 2018. Resultatet påverkades negativt som en följd av ett minskat ränte- och handelsnetto men även på grund av att kreditreserveringar och kostnader som ökade under perioden.
”Efter flera år med mycket låga kreditförluster ökade kreditreserveringarna under 2019, kopplat till ett fåtal större engagemang”, framgår det av rapporten för Danske Bank Sverige.
Johanna Norberg, vd för banken, uppger att ”2019 var på många sätt ett utmanande år där handelskrig, osäkerhet kring Brexit och minusräntor påverkade de finansiella marknaderna”.
Gjort nödvändiga investeringar
Vidare skriver hon i rapporten att banken under året har gjort nödvändiga investeringar inom det regulatoriska området vilket ledde till ökade kostnader.
”De ökade kostnaderna beror till stor del på att vi har ökat antalet medarbetare som arbetar inom AML-relaterade områden (2800 medarbetare arbetar inom AML) och investeringar vi gjort i IT-system kopplade till AML”, uppger Anna Sundblad i en kommentar till Dagens Juridik.
En del av detta är kostnader av engångskaraktär som har uppstått i samband med utredningen och juridisk handläggning av den misstänkta penningtvätten i Estland.
Hon upprepar även att en annan del av de ökade kostnaderna är kopplade till det 3-åriga programmet som banken tidigare aviserat, där upp till 2 miljarder danska kronor kommer att investeras inom IT.
”Detta är investeringar som avser både bakomliggande system, kundplattformar och andra interna system för att effektivisera och digitalisera processer och kundflöden”, uppger hon.
På frågan om hur stora kostnaderna i Sverige kommer att bli under 2020 relaterat till det regulatoriska området svarar Anna Sundblad att banken inte ”guidar förframtida kostnadsnivåer per land men det vi kan säga är att kostnader är en prioriterad fråga för oss och vi kommer därför att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en god kostnadsdisciplin i hela koncernen”.
Gruppresultatet för Danske Bank
I bokslutskommunikén från koncernbolaget Danske Bank framgår det att kostnaderna ökade med 10 procent jämfört med 2018. Man hänvisar främst till ökade kostnader för compliance och arbetet mot penningtvättsrelaterade aktiviteter såväl som kostnaderna i Estland.
Banken skriver att man har uppgraderat system och kontroller relketerade till penningtvätt och annan form av finansiell kriminalitet.
Bland annat har man ökat antalet anställda inom compliance, förbättrat KYC-kontrollerna, utbildat all personal att lättare identifiera och hantera potentiella finansiell kriminalitet, investerat i mer effektivt IT-system för övervakning av automatiska transaktioner samt skapat en separat styrelsekommitté med inriktning på uppförande och riskhantering för att förbättra styrelsens översikt på frågor kring compliance.
Antal stämningar
Av rapporten på grupp-nivå framgår det även att vid sidan av utredningarna från myndigheter har ett antal stämningar mot banken lämnats in under året i USA samt i Danmark,
I januari stämdes banken i USA till ett ännu inte specifierat belopp. Under året radades stämningsansökningarna upp där det sista lämnades in 27 december. Totalt uppgår skadeståndsanspråken hittills till cirka 20 miljarder kronor. Danske Bank uppger att man försvarar sig mot dessa och att utgången är osäker.
