Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att kartlägga korruption inom kommuner och regioner.
Det meddelade man på en pressträff under torsdagen.
– Även om Sverige i olika internationella rankingar framstår som ett land med låg nivå av korruption är vi inte befriade från problemet, säger civilminister Ida Karkiainen (S) i ett pressmeddelande.
I Statskontorets uppdrag ingår att ”lämna en lägesbild av förekomsten av korruption, korruptionsrisker och arbetssätt inom kommuner och regioner, analysera lägesbilden samt föreslå eventuella åtgärder för att korruptionen ska kunna motverkas ytterligare inom sektorn”.
Regeringen hoppas att kartläggningen ska höja kunskapsnivån om korruptionsrisker samt även skapa bättre förutsättningar för kommunerna och regionerna att motverka korruption.
Rätten att bli glömd – blev det succé?
När dataskyddsförordningen, GDPR, började tillämpas slogs det på stora trumman i media om rätten till radering. Den framhålls fortfarande som en stark och central rättighet för den registrerade – exempelvis när uppgifterna inte längre behövs, när samtycke återkallas, när invändning sker eller när behandlingen är olaglig. Men har den förväntade succén realiserats? Johan Sundberg, Fredrik Eråker och Johan Thörn redogör för bestämmelsen och de omfattande undantag som finns – med avstamp i en aktuell undersökning.
I början av juni tillsatte regeringen också en utredning om övergångsrestriktioner efter vissa anställningar och uppdrag i offentliga verksamheter. Även detta i syfte att minska risken för korruption och intressekonflikter.
– Även om Sverige i olika internationella rankingar framstår som ett land med låg nivå av korruption är vi inte befriade från problemet. Vi får aldrig slå oss till ro i kampen mot korruption och nu behöver vi höja kunskapsnivån nationellt om korruptionsrisker inom kommuner och regioner, säger civilminister Ida Karkiainen (S) i pressmeddelandet.
