”Korruption i näringslivet bekämpas bäst genom självreglering – och vår kod gäller alla”
DEBATT – av Helena Sundén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor
Korruption i näringslivet bekämpas bäst genom självreglering – och en förutsättning för att självregleringen ska gynna näringslivet är att alla parter ser vikten av att följa reglerna.
En slutsats man kan dra av senare års händelser är att det är av utomordentligt stor betydelse att ledningen för företag, organisationer och myndigheter föregår med gott exempel och i handling banar vägen för ett etiskt förhållningssätt som motverkar alla former av korruption.
Institutet Mot Mutor förvaltar den Näringslivskod som framtagits av näringslivet som en hjälp för var gränsen går för vad som är tillåtet ur aspekten muta.
Institutet Mot Mutor är näringslivets organisation. Utgångspunkten för allt arbete som bedrivs inom institutet är att hjälpa näringslivet att göra rätt och stödja och initiera de goda initiativen i arbetet mot korruption. Syftet med koden är att främja affärer och att underlätta för olika aktörer att umgås, inte att försvåra för företagen.
Näringslivskodens reglering omfattar situationer då ett bolag lämnar förmåner både till anställda inom det offentliga såväl som anställda inom det privata näringslivet.
Koden är strängare skriven än lagen och tanken med detta är att alla som följer koden, med en tydlig marginal till det straffbara, ska undvika situationer där de kan misstänkas för en muta.
I november 2014 lanserades en reviderad Näringslivskod med en tydligare och skärpt reglering än tidigare. Önskemål om skärpningen kommer från näringslivet och de uppdateringar som skett har genomförts i dialog med företagen.
Tanken med skärpningen är att det ska vara enkelt för näringslivets aktörer, både små och stora företag, att följa resonemangen i koden och snabbt kunna se vad som är tillåtet och inte.
Utöver kodens reglering utgör också besluten från IMMs Etiknämnd tydliga exempel på hur koden ska tolkas och tillämpas.
Koden omfattar, liksom den svenska mutlagstiftningen, alla anställda och alla uppdragstagare. Den gäller hela företagen och tanken är inte på något sätt att den enbart ska tillämpas på vissa grupper av personer eller vissa typer av företag.
Reaktionerna på den reviderade Näringslivskoden har till en övervägande varit mycket positiva då näringslivet ser vikten av att ha tydliga och lätthanterliga regler som gäller för alla.
Något som är bekymmersamt är dock uttalanden från vissa håll om att koden är så allmänt hållen att den inte kan tillämpas på alla situationer. Det har till exempel indikerats att koden inte är tillämpbar avseende deltagande i jakter och att den inte heller omfattar erbjudanden som riktas till styrelseordföranden eller VD i bolag.
Utifrån Näringslivskodens reglering är det tydligt så att Näringslivskoden ska gälla alla och det finns också tydligt angivna exempel på sådant som inte är tillåtet.
Förhoppningen utifrån ett lite mer långsiktigt perspektiv är att alla aktörer i näringslivet ser nyttan i att konkurrera på lika villkor och att verka för att bygga det långsiktiga förtroendet för våra svenska företag både i nationella såväl som internationella affärer.
Foto: Björn Leijon/IMM
