Sportklubben hade via en av sina styrelseledamöter haft mångårig kontakt med Falu kommun och arrangerat cuper och andra evenemang.
Kommunens evenemangsansvarige kände väl till styrelseledamoten och hade fullt förtroende för honom och därför var det inget konstigt när man våren 2015 ingick avtal om att hyra ut lokaler till sportklubben för att genomföra innebandyturneringar.
Vägrade betala
Men när fakturorna på nästan 400 000 kronor skulle betalas kom det inte in några pengar. Kommunen vände sig då till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om betalningsföreläggande. Ansökan bestreds och målet hamnade i Falu tingsrätt.
Kommunen begärde att sportklubben skulle förpliktas att betala lokalhyran enligt avtalen medan sportklubben bestred kravet och hävade att styrelseledamoten inte hade varit behörig att ensam företräda klubben och teckna dess firma.
Krävs två ledamöter
Tingsrätten konstaterar att det av föreningens stadgar framgår att två ledamöter, inklusive den aktuella styrelseledamoten, är föreningens firmatecknare. Det står visserligen inte att de två personerna gemensamt ska teckna firman, men det måste enligt domstolen anses vara det normala.
Det framgår även av stadgarna att styrelsen har rätt att delegera firmateckningsrätten till två styrelseledamöter gemensamt, vilket enligt tingsrätten stödjer en sådan tolkning.
Vid ett styrelsemöte har styrelsen dessutom delegerat firmateckningsrätt till två av ledamöterna var för sig, vilket enligt tingsrätten hade varit ”fullständigt meningslöst” om de redan hade haft en sådan rätt enligt stadgarna.
Kontrollerade inte behörigheten
Tingsrätten gör därför bedömningen att stadgarna ska tolkas så att firmateckningsrätten gällde de två ledamöterna gemensamt. Styrelseledamoten har därför inte haft behörighet att ingå avtalen.
Tingsrätten skriver:
”Eftersom behörighet saknades så saknar kommunens eventuella goda tro betydelse, även om det kan nämnas att kommunen tydligen inte alls kontrollerade behörigheten utan litade på X:s (styrelseledamotens) uppgifter.”
Några giltiga avtal har därmed inte slutits mellan kommunen och sportklubben och tingsrätten ogillar därför käromålet och går på sportklubbens linje.
