Lagändringen träder i kraft den 1 maj. Reglerna är enligt civilutskottet tänkta att ”ge praktiska lösningar för familjebildningar utan att ge uttryck för värderingar”.
Civilutskottet menar att den attitydförändring som lagändringen kan leda till, kommer att verka till berörda barns fördel. Utskottet anser vidare att könsneutrala äktenskap inte möter några invändningar utifrån det så kallade barnperspektivet. Om ändringen får en attitydpåverkan på samhället, är den snarare till fördel för barnen än till deras nackdel.
Experter som Dagens Juridik varit i kontakt med är tveksamma till om lagändringen verkligen kommer att påverka attityden till barn i samkönade förhållanden.
– Vi har inte någon möjlighet att bedöma om lagändringen kommer att påverka samkönade pars benägenhet att ingå äktenskap. Inte heller hur det kommer att påverka deras benägenhet att skaffa barn, säger Anna Singer, lektor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.
Hon och universitetskollegan Margareta Brattström, lektor i civilrätt, anser att barnperspektivet inte har någon framträdande plats i förslaget. De har svårt att se att ändringen av partnerskap till äktenskap skulle innebära något större skillnad för barnen. Sedan lång tid tillbaka behandlas ju barn födda av gift respektive ogift mor lika i rättsligt avseende, menar de.
– Jag skulle kunna tänka mig att möjligheten för samkönade par att ansöka om adoption respektive erhålla givarinsemination har haft större påverkan på den allmänna attityden till samkönades föräldraskap än vad som kan förväntas av namnändringen från partnerskap till äktenskap, säger Anna Singer.
Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att det samhälleliga erkännandet av samkönade par inte kommer att ändras – bara namnet. Vad gäller rättsverkningar föreslås inga ändringar i förhållande till det registrerade partnerskapet. Den enda skillnaden är att det könsneutrala äktenskapet ingås genom vigsel inte genom ett registreringsförfarande.
– Eftersom införandet av könsneutrala, samkönade äktenskap inte innebär någon ändring i sak är det svårt att se att det påverkar barnets perspektiv på sina rättsliga/biologiska/sociala föräldrars relation. Reglerna rörande fastställande av föräldraskap ändras inte.
Med andra ord går – oaktat ambitionen att skapa ett könsneutralt äktenskap – en skiljelinje, dels, mellan män och kvinnors förutsättningar för föräldraskap genom assisterad befruktning, dels, mellan kvinnliga par som väljer assisterad befruktning inom ramen för den offentlig finansierade hälso- och sjukvård och de som väljer privat insemination, menar Johanna Schiratzki.
– Ur ett barnperspektiv kan det betyda att ett barn till två homosexuella män sannolikt är adopterat, antingen genom internationell adoption eller genom makesadoption. Alternativt kan det vara ett barn med två, tre eller fyra sociala föräldrar om barnet tillkommit genom privat insemination och då ett kvinnligt och ett manligt homosexuellt par (eller enskilda) ingått en överenskommelse om gemensamt föräldraskap.
Så kallat fyrklöverföräldraskap har bara rättslig effekt för de två biologiska/legala föräldrarna och under förutsättning av att det har formen av ett avtal som godkänns av socialnämnd. Ett lesbiskt par har vid sidan av adoption och fyrklöverföräldraskap möjlighet att genomgå assisterad befruktning med en anonym donator. Detta barn har möjlighet att senare få reda på vem donatorn är, men kan inte kräva att denne ska ta del av föräldraansvaret.
Sverige blir den femte europeiska staten med könsneutrala, samkönade äktenskap, efter Nederländerna, Belgien, Spanien och Norge. De samkönade äktenskapen ges skilda rättsliga effekter i de olika staterna. Exempelvis kan ett samkönat äkta par i Nederländerna inte adoptera genom internationell adoption. I Norge finns en så kallad moderskapspresumtion, som innebär att en kvinna som är gift med en annan kvinna, vilken föder barn inom äktenskapet även presumeras vara mor till barnet.
I och med att den nya lagen antas kommer lagen om registrerat partnerskap att upphävas. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska kunna omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom en vigsel.
Länkar:
Proposition 2008/09:80 Äktenskapsfrågor
Riksdagens debatt
Johanna Haddäng
