Det nu konkursade bolaget från Dalarna hade tidigare varit föremål för rekonstruktion. Efter rekonstruktionen utförde bolaget entreprenadarbete på rekonstruktörens – en advokats – fastighet och fakturerade för arbetet.
Advokaten fakturerade sedan bolaget samma summa, 125 000 kronor, för sina tjänster med rekonstruktionen.
Sedan bolaget hade försatts i konkurs betalade advokaten in pengarna till sin egen firma och kvittade den fordran som då uppstod gentemot bolaget mot dess tidigare fordran på honom.
Konkursboet vände sig till Falu tingsrätt och krävde betalning på 125 000 kronor från advokatfirman genom återvinning i konkurs.
Tingsrätten konstaterade att bolaget hade ingått avtal med advokaten och anvisat honom att, som betalning för entreprenadarbetena, betala bolagets skuld till advokatfirman. Därmed hade bolaget betalat med osedvanliga betalningsmedel.
Betalning hade dessutom skett i förtid och inom den tremånadersfrist som gäller enligt återvinningsreglerna.
Tingsrätten biföll därför konkursboets talan.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu fastställer tingsrättens dom.