Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Konkurrensverket uttalar sig partiskt – borde läsa Åklagarmyndighetens mediehandbok”

Debatt
Publicerad: 2015-03-11 08:24

DEBATT – av Natali Phalén, jur. kand. och Mikael Rydkvist, jur. kand, EU & konkurrensrätt, Setterwalls advokatbyrå

 

Konkurrensverket ska arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. I det uppdraget ligger såväl tillsyn som möjlighet att driva domstolsprocesser mot enskilda.

För genomförande av sina uppdrag har Konkurrensverket avsevärda befogenheter; de kan genomföra oanmälda platsundersökningar hos företag (s.k. gryningsräder), göra företag till föremål för långvariga utredningar, begära stora mängder dokumentation från enskilda, besluta om ålägganden, väcka talan om konkurrensskadeavgift och andra typer av sanktioner m.m.

Konkurrensverket har cirka 200 specialiserade jurister, ekonomer och andra tjänstemän, till sitt förfogande.

Mot bakgrund av Konkurrensverkets befogenheter och resurser att ingripa gentemot enskilda, är det av stor vikt att myndigheten förhåller sig till sitt uppdrag på ett förtroendeskapande sätt. Konkurrensverket kan i detta avseende jämföras med Åklagarmyndigheten, genom de möjligheter till ingripanden mot enskilda som Konkurrensverket har.

Som förvaltningsmyndighet är också Konkurrensverket underkastat regeringsformens grundläggande bestämmelser om bland annat opartiskhet och saklighet. Detta innebär att myndigheten faktiskt ska vara objektiv vid genomförandet av sina uppdrag men också att myndigheten ska agera på ett sätt som gör att dess opartiskhet inte kan ifrågasättas. Till exempel ska tjänstemän som handlägger ett ärende inte ge uttryck för personliga eller förutfattade meningar.

På senare tid har vi noterat en ökad aktivitet i media från Konkurrensverkets sida. Myndighetens företrädare skriver debattartiklar, uttalar sig under pågående domstolsprocesser och utredningar samt publicerar ett växande antal pressmeddelanden. I december 2014 publicerades inte mindre än 30 pressmeddelanden, att jämföras med nio pressmeddelanden under samma månad 2013. Konkurrensverket har nyligen utökat sin pressavdelning från en till två personer.

På många sätt är Konkurrensverkets ökade öppenhet och informationsgivande välkommet och positivt. Konkurrensverket ska vara öppet och transparent mot allmänheten och omfattas av offentlighetsprincipen. Konkurrensverket har också en allmän skyldighet att i lämplig omfattning informera om myndighetens verksamhet. Detta innebär dock inte att Konkurrensverket i alla lägen bör uttala sig.

Konkurrensverket har vid sina uttalanden att beakta ovan nämnda skyldighet om opartiskhet. Myndigheten ska bland annat, enligt sin egen kommunikationspolicy, inte kommentera pågående utredningar och sina preliminära bedömningar. Trots detta uttalar sig Konkurrensverket numera regelmässigt i media under pågående utredningar och inför domstolsprövningar på ett sätt som tydligt tar ställning och ofta innehåller värderande ordalag.

Här kan nämnas generaldirektörens debattartikel i Svenska Dagbladet den 15 juli 2014 där ett påstått konkurrensbegränsande samarbete i flyttbranschen betecknades som en ”kartell”, trots att samarbetet rättsligt inte kan klassificeras som en kartell. Detta är inget misstag, utan medvetet språkbruk, enligt Konkurrensverkets kommunikationschefs egna ord, på grund av att ”det är ett snabbt och enkelt sätt att förklara för medborgarna – genom journalisterna – vilken typ av ärende det handlar om” (Artikel på Linkedin skriven av Ola Billger, den 28 november 2014).

Ett ytterligare exempel är generaldirektörens debattartikel angående konkurrenslagens tillämplighet inom idrotten, publicerad i Expressen den 28 september 2012. Artikeln publicerades samma dag som slutanförandena i ett uppmärksammat mål rörande idrottsvärlden, där Konkurrensverket var part, skulle hållas. I debattartikeln framför generaldirektören i starka ordalag ställningstaganden rörande de frågor som var föremål för prövning samt anför att det finns ”stor okunskap” hos många inom idrotten.

Vidare riktar Konkurrensverket ofta kritik mot domstolars bedömningar om de går myndigheten emot. 

Vi ser problem med att Konkurrensverket uttalar sig på sätt som exemplifierats ovan. En enskild som får kritik av en myndighet under ett pågående ärende riskerar att, oavsett slutlig utgång, dömas av den allmänna opinionen. Av kommersiella skäl är det inte alltid möjligt för en enskild att uttala sig och driva opinion i media.

Vidare har Konkurrensverket som myndighet i regel en större trovärdighet än företag i allmänhetens ögon eftersom myndigheten får förmodas ha det allmännas intresse för ögonen (till skillnad från företag som oftast styrs av ett vinstintresse). Detta medför en inbyggd ojämlikhet vid uttalanden gentemot media.

Utöver detta finns risk att en senare prövning i en domstol av till exempel en påstådd konkurrensöverträdelse påverkas av Konkurrensverkets uttalanden i media. Inom brottmål är det ett internationellt uppmärksammat fenomen att så kallad förprocessuell information i media påverkar domstolsledamöter på en mängd olika sätt. Genom att exponeras för information i media skapas en uppfattning om parterna i ett kommande eller pågående mål. Denna information påverkar sedan domstolsledamöternas uppfattning om parterna, i brottmål till exempel om den tilltalade är en ”kriminell typ” eller inte.

Därmed kan information i media resultera i att domstolsledamöter redan innan en rättegång inleds har skapat sig en åsikt angående utgången av den prövning som ska göras.

Generellt för de studier som har gjorts på området är att förprocessuell information medför att domstolsledamöterna anser att åklagarens version av ett händelseförlopp är mer trovärdigt än den tilltalades. Vidare visar forskning att det föreligger ett signifikant samband mellan negativt vinklad förprocessuell information gentemot en tilltalad och fällande dom.

Det finns inga motsvarande studier på det konkurrensrättsliga området, men enligt vår uppfattning är Konkurrensverkets funktion jämförbar med åklagarens och ett företag jämförbar med tilltalad.

Utöver nu nämnda risker skapar uttalanden i media av Konkurrensverket som innefattar ställningstaganden ofta känslan hos det enskilda företaget att denne inte ges en rättvis prövning. Detta kan i förlängningen medföra ett minskat förtroende för Konkurrensverket inom näringslivet, eftersom Konkurrensverket kan upplevas som partiskt.  

De risker som har påpekats ovan medför enligt vår mening skäl för Konkurrensverket att anta en striktare hållning i sin kommunikation med media. Jämförelse kan som sagt göras med Åklagarmyndigheten, som intar en betydligt försiktigare hållning gentemot media och värnar den personliga integriteten.

Det förekommer till exempel inte att Skatteverket publicerar pressmeddelanden om pågående revisioner. Åklagarmyndigheten har också omfattande riktlinjer rörande hur myndighetens anställda ska förhålla sig vid kontakter med media. Till exempel ska de anställda inte uttrycka sig på ett sätt så att objektiviteten och opartiskheten kan ifrågasättas eller så att det kan medföra men för enskilda.

Särskilt framhålls att åklagarväsendets anställda bör vara försiktiga med att uttala sig om olika brottsmisstankar under förundersökningen. Detta eftersom det kan uppfattas som att slutlig ställning har tagits i skuldfrågan innan utredningen är färdigställd eller att det i övrigt finns en förutfattad mening och att objektiviteten och opartiskheten därför kan ifrågasättas. Åklagaren bör därför också undvika att särskilt uttala sig i åtalsfrågan i massmedia innan beslut är fattat och, om möjligt, innan besked har lämnats till parter och ombud.

Vi anser att Konkurrensverket under pågående utredning eller då myndigheten befinner sig i partsställning i en domstolsprocess endast ska uttala sig i neutrala ordalag som inte är eller kan uppfattas som partiskt. Vi ser därför gärna att Konkurrensverket utformar en striktare mediepolicy som tydligt begränsar myndighetens uttalanden under pågående utredningar eller rättsprocesser.

Detta skulle dels höja förtroendet från de enskilda som är föremål för tillsyn, dels bidra till förbättrad rättssäkerhet vid tillämpning av konkurrenslagen. Vid sådan översyn av policyn är vårt förslag att inspiration hämtas från Åklagarmyndighetens mediehandbok.

 

 

 

 

 

 

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: