Biträdande Säpochefen Johan Sjöö medger att Säpo kunde ha gjort mer för att bekämpa de växande terrornätverken i Sverige, men han har andra förklaringar än Säpos egen insats. I en intervju med Dagens Nyheter (DN) säger han bland annat att Säpo ”inte har nått fram” och att ”alla problem med terrorlagstiftningen är att bevisa syftena”.
Han kan inte eller vill inte svara på varför inte Säpos arbete mot terrorism leder till några åtal. Hans kommentar är att ”Säpo agerar” men att det är komplicerade brott som är ”svårt att bevisa och komplicerad lagstiftning”.
Inga mål från Säpo i domstol
Det han syftar på är främst rekrytering till terrornätverk och finansiering av terrorverksamhet. Rekrytering finns enligt Säpo även i Sverige och utredningar har visat att finansieringen ofta går via snabba lån och kreditköp av bland annat bilar. Hittills vet man att 300 personer har rest på eget initiativ till IS från Sverige.
Förra året fick Säpo drygt en miljard kronor varav drygt en tredjedel gick till att bekämpa terrorverksamhet men inget av de tre terrormål som svenska åklagare och domstolar har hanterat under samma period initierades av Säpo.
Lägger ansvar på andra
Johan Sjöö säger också att ”det handlar om att väcka samhället”. Av DN:s intervju framgår att han lägger ett stort ansvar på andra aktörer och att Säpo uppmanar andra att agera. Johan Sjöö lägger till exempel ett stort ansvar på polismyndigheten ”som är större och finns i hela landet”.
Det framgår också att det finns en uppfattning om att låneinstitut och banker har ett eget ansvar att granska sina kunder bättre för att undvika bedrägerier som finansierar terrornätverk.
”Ett svart hål”
I ljuset av en växande radikal miljö i många så kallade utsatta bostadsområden hävdar Johan Sjöö att Säpos muskler ”inte växer i takt med behovet”.
Samtidigt kommer kritik från flera håll mot hur Säpo sköter sitt uppdrag. Mycket handlar om bristande kommunikation och bristande gensvar, att information inte förs vidare, att Säpo inte visar något intresse och att man inte vill berätta för andra länders säkerhetstjänster vilka som reser till IS från Sverige.
– Allt vi gör kan vi ju inte berätta om. Därför kan det säkert uppfattas som att man slänger in saker i ett svart hål och att vi inte gör någonting. Det behöver inte alls betyda att det är på det sättet, säger Johan Sjöö till DN.
