Anne Ramberg replikerar på en tidigare artikel skriven av företrädare för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR.
Efter den friande hovrättsdomen i det uppmärksammade gruppvåldtäktsmålet lade SKR på Dagens Nyheters debattsida fram nio förslag för att minska sexuella övergrepp.
Flera av förslagen spände över andra delar av samhället än rättsväsendet, såsom att till exempel prata om synen på kön och sexualitet i skolan.
Men några av förslagen tar upp rättssamhällets roll. Bland annat föreslår SKR en diskussion om försvarsadvokaters roll och att vi inför samtyckesreglering.
Dessutom menar SKR att kompetensen inom rättsväsendet när det gäller sexualbrott måste höjas. Till viss del avses kunskap om hur både våldtäktsoffer och förövare vanligtvis reagerar.
”I flera uppmärksammade fall har det också varit tydligt att rätten låtit rådande föreställningar om kön och sexualitet stå i vägen för en korrekt och objektiv bedömning”, skriver SKR.
Anne Ramberg skriver i sin replik att kompetenshöjande åtgärder alltid måste bejakas men att det inte bara gäller rättsväsendets kunskap om våldsoffer och förövare. ”Det gäller i lika hög grad dem som likt SKR med hög röst gör sig till tolk för brottsoffer i sexualbrottsmål.”
Angående försvarsadvokaters arbetsuppgifter undrar SKR om ”det är etiskt försvarbart och förenligt med försvarsadvokaternas uppdrag att uppmuntra unga misstänkta som visar ånger och skuld att ljuga så som framkommit om fallet i Tensta?”
Anne Ramberg menar att försvarsadvokatens uppgift är glasklar; att lojalt tillvarata sin klients intressen genom att se till att allt som talar till hans förmån kommer fram och att anvisa alternativa hypoteser i skuldfrågan, samt att argumentera i påföljdsfrågan.
Hon anklagar också SKR för förtal av advokaten:
”Det är förtal av SKR att peka ut en advokat och hävda att denne ’uppmuntrat klienten att ljuga som framkommit om fallet i Tensta’. Vad vet artikelförfattarna om detta?”
Anne Ramberg påpekar att det faktum att en ung person erkänner ett brott inte är samma sak som att denne är skyldig och att det kan finnas många orsaker till varför unga erkänner begångna brott. Det kan handla om påtryckningar eller att man vill skydda någon.
Unga har normalt också svårare att förutse konsekvenserna av sitt handlande och ett erkännande, skriver Anne Ramberg. Hon poängterar att det är mycket olämpligt och dessutom olagligt att polisen ofta försöker hålla förhör med unga misstänkta utan att en advokat är närvarande.
Anne Ramberg menar att en advokat givetvis inte ska uppmana en klient att ljuga, men hon på pekar att det är advokatens skyldighet att upplysa om att det är åklagaren som har bevisbördan. Åklagaren ska styrka åtalet och de omständigheter som han eller hon åberopar.
”Om åklagaren inte har styrkt åtalet ska klienten frikännas. Det är en grundläggande rättssäkerhetsprincip i alla rättsstater. Att som SKR propagera för att sänka beviskraven i våldtäktsmål är uteslutet.”
Foto: TT
