Stockholms stad begärde, genom Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, hos Solna tingsrätt att en kvinna skulle betala en skuld för en obetald förskoleavgift.
Kommunen begärde dessutom drygt 2 500 kronor i rättegångskostnader – varav 1 300 kronor avsåg en timmes rättslig rådgivning i tingsrätten.
När det gällde sakfrågan slog tingsrätten fast att kvinnan skulle betala för förskolan till kommunen.
Inte ersättningsgilla
När det gällde rättegångskostnaderna pekade dock tingsrätten på att kostnader för juridisk rådgivning i förenklade tvistemål – som dessutom hade givits av kommunens egen personal – inte är ersättningsgilla.
Rådgivningen i detta mål hade visserligen tillhandahållits av en gemensam juristavdelning inom Stockholms stad, och inte av personal anställd i just Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning. Tingsrätten ansåg ändå att det var fråga om samma juridiska person och att yrkandet om ersättning för rättslig rådgivning därför inte kunde godkännas.
Svea hovrätt påpekar nu att syftet med regleringen om begränsad ersättning för kostnader i förenklade tvistemål är att endast vissa uppräknade kostnader ska ersättas. Enligt hovrätten ger förarbetena inget stöd för att parter som har tillgång till personal som kan ge rådgivning i målet ska få ersättning för detta.
Bara extern rådgivning
Endast extern rådgivning är således ersättningsgill. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte spelar någon roll att stadsdelsnämnden anlitat personal från en gemensam juristavdelning och att stadsdelsnämnden interndebiteras för kostnaderna.
Även hovrätten går därför på kvinnan linje och beslutar att kommunens yrkande om ersättning för rättslig rådgivning ska avslås.
