”Kommunerna visade positiv utveckling under 2016” konstaterar finansutskottet efter att ha tagit del av regeringens årliga redovisning av kommunernas utveckling.
Detta beror dock främst på att staten under åren 2015-2016 har skjutit till cirka 180 miljarder kronor för att kommunerna ska klara av migrationen, skolan och hälso- och sjukvården.
Riktade bidrag tynger
Samtidigt har antalet riktade statsbidrag ökat och orsakar en allt mer adminstrativ belastning på kommunerna som både måste söka bidragen och slussa dem vidare till rätt saker – någonting som Sveriges Kommuner och Landsting SKL har varit kritiska mot.
Sålt fastigheter
Kommunerna har också kunnat räkna in intäkter för att man sålt fastigheter till privata aktörer. Det har då bland annat handlat om hyresbostäder och lokaler för omsorgsboenden och skolor.
Försäljningarna har kritiserats dels för att en del av dem har skett till underpris men också för att det i längden innebär högre kostnader eftersom kommunerna får betala dyrt för att hyra tillbaka fastigheterna.
Ökat antal folkbokförda
I redovisningen konstaterar regeringen att Sverige haft ”den högsta tillväxten sedan 1861” till följd av invandringen. Mellan åren 2015 och 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med 144 100 personer, vilket motsvarade en tillväxt på 1,5 procent.
”Invandringsöverskottet”, det vill säga antalet invandrade minus antalet utvandrade, stod för 81 procent av tillväxten år 2016 och ”födelseöverskottet” för 19 procent.
Jämfört med år 2012 ökade statsbidragen för 2016 till kommuner och landsting med nästan 46 miljarder kronor, vilket i huvudsak berodde på flyktingsituationen.
Kraftigt ökade kostnader
Regeringen skriver att ”majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016”. Samtidigt konstaterar man att ”kommunsektorns kostnader ökade relativt kraftigt, men långsammare än intäkterna”.
