Det är konkurrensverket som har analyserat kommunernas upphandling och etablering av så kallade hem för vård och boende, HVB-hem, under hösten 2015 då närmare 35 000 asylsökande barn kom till Sverige.
Den stora mängden asylsökande barn gjorde att kommunerna kraftigt behövde utöka sina platser på HVB-hem.
Kommunala HVB-hem
Trots att många platser köptes från privata leverantörer utgjorde kommunernas egna och nystartade HVB-hem den största ökningen.
Att de flesta barn som sökte asyl i Sverige hamnade på ett kommunalt HVB-hem syns även i statistiken då lönsamheten för de privata HVB-företagen endast ökade marginellt under perioden.
Enligt Konkurrensverket var det bra att kommunerna själva öppnade upp fler platser på HVB-hem istället för att upphandla platser på privata boenden. Detta eftersom Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inte hann med att gå igenom ansökningar om tillstånd att starta nya HVB-hem.
Dessutom anser Konkurrensverket att annonserade upphandlingar tagit alldeles för lång tid och då ett flertal kommuner redan börjat avveckla de HVB-hem som byggdes upp under 2015 och 2016, tycker Konkurrensverket att utökade kommunala platser varit en flexibel och effektiv lösning.
– Att upphandla verksamheter i konkurrens kan ofta ge lägre kostnader eller bättre kvalitet än att bedriva verksamheter i egen regi. Men eftersom det vid den aktuella tiden inte gick att upphandla HVB-platser i konkurrens var det bra att kommunerna även startade egna HVB, säger Konkurrensverkets tf. generaldirektören Karin Lunning.
Familjehem
Som alternativ till placering på HVB-hem kan kommunen använda sig av så kallade familjehem. Under tidsperioden rådde det dock brist på tillgängliga familjehem varför många kommuner anlitade konsulentstödsföretag som hjälpte kommunerna i arbetet med att rekrytera, utreda och handleda familjehem.
De flesta konsulentstödsföretagen anlitades utan konkurrensutsättning och antalet konsulentstödsföretag mer än fördubblades under perioden.
År 2014 hade konsultstödsföretag en rörelsemarginal på i genomsnitt 9 procent – en siffra som ökade till 17 procent i genomsnitt för år 2015.
Samtidigt ökade kommunernas kostnader för familjehemsplaceringar kraftigt, och många kommuner var missnöjda med kvaliteten på konsulentstödföretagens tjänster.
– Exemplet visar att direktupphandlingar som görs utan konkurrensutsättning och tydliga krav kan leda till otillräcklig kvalitet och onödigt höga kostnader för skattebetalarna, säger Karin Lunning.
Förslag på åtgärder
Konkurrensverket har skrivit rapporten Marknaden för hem för vård eller boende för asylsökande och andra barn och unga på uppdrag av regeringen och innehåller bland annat dessa förslag:
- Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör justeras så att det tydligt framgår att det är möjligt att upphandla HVB enligt LOV.
- Både privata och offentliga HVB bör redovisa ekonomiska resultat på enhetsnivå.
- Uppföljning och rapportering av HVB bör förbättras och göras mer enhetlig.
- IVO:s handläggningstider bör förkortas.
