En man ville uppföra en så kallad komplementbyggnad, en kombination av garage och gäststuga, på sin fastighet i Kungsbacka utanför Göteborg och kontaktade därför kommunen. Av telefonsamtalet uppfattade mannen att han hade fått besked om att han fick bygga på fastigheten så länge den nya byggnaden inte var större än huvudbyggnaden.
Efter att byggnaden stod klar fick han dock besked om att han inte haft tillåtelse att uppföra en sådan byggnad och han tvingades därför ändra byggnationen vilket medförde kostnader.
Han hävdade senare att kommunen på grund av fel eller försummelse i myndighetsutövning hade vållat honom kostnaderna och yrkade ersättning.
Kommunen däremot hävdade att telefonsamtalet endast hade inneburit en allmän upplysning om bygglovsplikt som inte hade berört mannens fastighet eller det objekt som rent faktiskt hade uppförts.
Varbergs tingsrätt fann, bland annat från de väl strukturerade anteckningarna som mannen hade gjort under telefonsamtalet, att han bevisat att bygglovshandläggaren hade gett honom informationen att det inte behövdes bygglov.
Domstolen konstaterade dock att det inte rört sig om någon myndighetsutövning då den felaktiga informationen inte haft samband med ett ärende som inneburit myndighetsutövning.
Tingsrätten ansåg vidare att mannen tagit en stor risk genom att sätta igång byggnationen utan att vidta några ytterligare åtgärder för att försäkra sig om att det inte behövdes något bygglov.
Därför ansåg tingsrätten att det inte förelåg några skäl för skadestånd och mannens talan ogillades.
Efter överklagande instämmer nu Hovrätten för Västra Sverige i tingsrättens bedömning. Hovrätten framhåller att mannen medvetet och på egen risk försatt sig i den aktuella situationen genom att inte vidare kontrollera om bygglov krävdes.
Foto: Janerik Henriksson/ TT
