Under torsdagen lämnar Konsumentombudsmannen, KO, i en stämningsansökan mot Nordea. I målet företräder KO en bankbedrägeridrabbad där syftet är att få ytterligare domstolspraxis på området än den som redan finns.
Sommaren 2022 kom en dom från Högsta domstolen som ökar drabbade konsumenters möjligheter att få pengarna tillbaka av banken efter ett bedrägeri. Enligt domen har bankerna i många fall tolkat lagen fel då de lagt över ansvaret på de drabbade. HD:s dom har påverkat praxis när det gäller bankernas ansvar vid så kallade obehöriga transaktioner
Enligt Konsumentombudmannen är dock inte HD-domen direkt vägledande för alla typer av bankbedrägerier, utan det behövs mer domstolspraxis för att hjälpa de bedrägeridrabbade konsumenterna. Därför agerar nu KO för att fler drabbade ska kunna få pengarna tillbaka av banken.
KO-biträde
KO har beslutat att bevilja så kallat KO-biträde och där talan nu har väckts vid Stockholms tingsrätt.
Målet handlar om en man som blivit utsatt för ett bedrägeri. Han blev uppringd av en bedragare som med påhittade uppgifter påstod att han utsatts för id-kapning och att 100 000 kronor hade försvunnit från hans bankkonto. Bedragaren instruerade honom att det enda sättet att få tillbaka pengarna var att göra en ”makuleringstransaktion” via Swish. Men numret som angavs för Swish-överföringen visade sig senare kontrolleras av bedragaren och pengarna försvann.
Konsumentombudsmannen uppger att eftersom han inte lämnat ut några uppgifter till bedragaren, utan lurats att själv swisha över pengarna, är HD-domen från 2022 inte direkt vägledande. Med nuvarande praxis hos bankerna och Allmänna reklamationsnämnden får konsumenten i dessa fall svara för hela förlusten själv.
Har banken gjort vad den kan?
I och med den nya stämningen ska domstolen, enligt KO, pröva om banken i sin egenskap av avtalspart till den drabbade konsumenten har gjort vad som ankommer på banken för att skydda konsumentens pengar. Närmare bestämt om banken, med vetskap om den eskalerande bedrägerivåg som pågått sedan 2017, borde ha gjort mer för att skydda konsumentens pengar.
”Det vi ser idag är snarast att bedragarna använder de digitala banktjänster som bankerna tillhandahåller som lätt tillgängliga brottsverktyg och att detta sker år efter år efter år”, skriver Cecilia Tisell Konsumentombudsman.
