Förskjutna årstider har lett till ändrade förhållanden för vilda djur i Sverige. Mildare vintrar gör att fler djur överlever, och att fåglar som annars skulle ha flugit söderut nu stannar kvar. Resultatet blir att viltpopulationen ökar, inte sällan med stora skador på jordbruksgrödor som följd.
På grund av detta beslutade regeringen nyligen att ändra de så kallade jakttiderna, det vill säga de perioder under året då olika djur får jagas.
– I Sverige har vi en mycket god förvaltning av våra vilda arter som gör att vi garanterar starka stammar av djuren samtidigt som vi kan hantera dess påverkan på andra djur, trafik och näringar. De ändringar vi nu gör förbättrar ytterligare de möjligheterna, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Svenska Jägareförbundet anser att den långsiktiga förändringen i övervintringsmöjligheterna skapat ett behov av en justering av möjligheten att nyttja viltet som en resurs. Därför togs initiativet till att få ändringar i jakttiderna till stånd efter överenskommelse med Jordbruksverket.
Flera av förbundets förslag gick dock inte igenom, exempelvis tidigarelagd jakt på ringduva, dovhind och kalv under brunstuppehållet, samt utökning av jakten på morkulla. Förslaget att tillåta användandet av hund vid jakten efter kronhjort från 1 oktober ratades också av regeringen, berättar Hans von Essen, riksjaktsvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet:
-Trots att dessa förslag tillstyrktes av Naturvårdsverket och har allmänt stort intresse i jägarkåren gick de inte igenom. Regeringen motiverar aldrig sina avslagsbeslut så vi vet inte varför de inte antogs. Jag undrar vad en remissrunda är värd när man, trots omfattande sakargument och bifall från Naturvårdsverket med flera remissinstanser, avslår begäran om ändringar av jakttider.
Till de förslag som antogs hör utökad jakt på olika fågelarter, så som vigg och ejder. Jakten på grågås, kanadagås och gräsand utökas också, samt skyddsjakt på vitkindad gås. Den tidigare så kallade klockan 11-regeln för grå- och kanadagås slopas också i enlighet med Svenska Jägareförbundets förslag.
– Regeln innebar att jakten var förbjuden efter klockan 11.00 för att gässen skulle kunna söka föda i lugn och ro. Bestämmelsen har spelat ut sin roll då jakttrycket inte är så intensivt numer och att gässen ökat i stor omfattning, berättar Hans von Essen.
Vidare får korp enligt de nya reglerna skyddsjagas för att förhindra skada inom anläggningar för viltuppfödning, hönsgård eller liknande, medan skyddsjakten på årsunge av räv införs som skydd för småviltet.
Enligt Hans von Essen innebär regeringens beslut i viss mån en bättre anpassning av jakttiderna till förändrade viltpopulationer och då bättre möjligheter att ta tillvara den förnyelsebara naturresurs och ekonomiska värde för den enskilde markägaren som viltet utgör.
– Men då förändringarna är tämligen blygsamma får de inte några större konsekvenser för den svenska jaktutövningen, menar han.
Ur juridisk synvinkel innebär regeringens beslut gällande de förändrade jakttiderna i sig ingenting nytt. Bryter man mot jakttidsbestämmelserna så är det ett jaktbrott alternativt grovt jaktbrott. Påföljden blir böter alternativt fängelse.
– Bestämmelserna i detta avseende är tämligen väl avvägda. Jägareförbundet tillämpar inte uteslutning när man brutit mot jaktlagstiftningens bestämmelser; det vore en orimlighet att hantera detta, konstaterar Hans von Essen.
Det sammanlagda svenska jaktvärdet, det vill säga jakt- och rekreationsvärdet, har nyligen beräknats till drygt tre miljarder kronor. Enligt Svenska Jägareförbundet tenderar viltförvaltningen att utvecklas till en areell näring vid sidan om jord- och skogsbruket.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se
