John Laub, professor i kriminologi och straffrätt, har tillsammans med vännen och kollegan Robert Sampson, professor i socialvetenskap, identifierat de tillfällen i en människas liv som är så viktiga att de kan förändra allt.
Äktenskap, militärtjänst, byte av bostadsort och ett jobb är händelser i livet som är omtumlande för de flesta. För en del kan de förändra livet. Det framkommer av den långa och omfångsrika studie som de båda amerikanerna arbetat med i 25 års tid.
Underlaget till studien är gediget och upptäcktes närmast av en slump när John Laub i mitten på 1980-talet sökte sig ner till det dammiga arkivet på Harvard Law school. Där, längst ner i källaren, stod hyllmeter med material som samlats in av forskarparet Sheldon och Eleanor Glueck.
– Jag hade hört talas om materialet och tänkte att det kunde vara ett bra underlag för en kortare uppsats. Föga anade jag då att det skulle komma att bli en del av ett livsverk, berättar John Laub.
I lådorna fanns 1000 amerikanska mäns livshistoria prydligt dokumenterad. Gemensamt för männen var att de alla var födda i Boston på 1920-talet, de hade samma etniska bakgrund, samma intelligenskvot och kom alla från fattiga förhållanden. Det som skilde dem åt var att 500 av männen var kriminella.
Liksom senare professorerna Laub och Sampson, hade makarna Gleuck intresserat sig för vad som formade de unga männen till brottslingar. Och de lämnade inga stenar orörda i sitt sökande efter svar. De hade bland annat intervjuat männen själva, föräldrar, lärare, arbetsgivare, makar, vänner, socialarbetare och de hade samlat in uppgifter från brottsregister och från olika sociala myndigheter.
Robert Sampson och John Laub bestämde sig för att rekonstruera all data och kombinera den med djupintervjuer med männen för att bättre förstå en kriminell människas beteende.
– Det tog en evighet innan vi kom upp ur den där bibliotekskällaren. Och sedan vidtog ett detektivarbete för att försöka hitta alla männen och prata med dem, säger Robert Sampson.
De lyckades få kontakt med 52 män som var villiga att berätta om sina liv. Männen hade hunnit fylla 70 år, en del hade slutat begå brott, andra inte. Men alla delade generöst med sig av sina levnadshistorier.
– De berättade alla mycket detaljerat och många gånger känslomässigt om sina liv. Det blev ett mycket bra komplement till våra statistiska data, säger John Laub.
Det är alltså ett gediget och systematisk arbete som nu lett till att de båda forskarna fått ta emot kriminologins motsvarighet till nobelpriset, Stockholm Prize in Criminology.
Resultatet av deras forskning framstår inte längre som sensationell. Men de har ordentligt på fötterna när de påstår att det går att ändra bana i livet och att det kan ske vid olika tidpunkter och av olika skäl. Dessutom har forskningen har gett andra forskare världen över en ordentlig grund att utgå från när de velat få svar på samtida frågor och det är det som nu premieras.
– En viktig slutsats är att även om en person påverkas av en olycklig barndom, så är han inte dömd att leva ett liv som kriminell, säger Robert Sampson.
Allt som kan hjälpa en person att klippa banden med tidigare vanor och vänner är bra för den som vill lämna sitt brottsliga förflutna.
– Äktenskap var en av de saker som våra intervjupersoner själva uppgav som en viktig vändpunkt i livet, säger Robert Sampson.
Men också att få ett arbete, byta bostadsort eller göra militärtjänst har identifierats som potentiella möjligheter till en vändpunkt. Därför är det viktigt med ett välfärdssystem som stöttar före detta straffade, menar de båda forskarna.
Samarbetet mellan de båda forskarna har gått i faser och nu har det lagts på is. John Laub har nyligen fått jobb i Obamaadministrationen som chef för National Institute of Justice.
– En viktig uppgift för mig där blir att fundera över hur det ska gå att omsätta de kunskaper vi får från forskning till praktik inom rättsväsendet, konstaterar han.
Annette U Wallqvist
