I en promemoria som nu skickas på remiss föreslås att arbetsmarknadens parter i kollektivavtal ska kunna förhandla bort karensavdraget, om det finns särskilda skäl för det.
Mot bakgrund av den ovissa utvecklingen av covid-19 vill regeringen under en tid underlätta möjligheten för arbetstagare att stanna hemma vid symptom och därmed minska smittspridningen.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
Parterna ska kunna förhandla
I promemorian Vissa undantag från bestämmelserna om karensavdrag lämnas lagförslag om så kallad dispositiv karens. Det innebär att parterna i kollektivavtal kan förhandla bort karensavdraget om det finns särskilda skäl för det.
Ett sådant avtal kan slutas för arbetstagare som i sitt yrkesutövande möter personer som på grund av sin ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom antingen löper särskilt stor risk att bli allvarligt sjuka eller att ett redan allvarligt tillstånd riskerar att förvärras om de insjuknar i en infektionssjukdom, som exempelvis covid-19.
Gäller i första hand vård- och omsorgspersonal
I första hand kan det handla om personal inom vård- och omsorg, men det kan även gälla andra yrkesområden.
Syftet med förslaget är att minska smittspridningen i samhället och stärka den ekonomiska tryggheten.
Åtgärden föreslås gälla från den 1 augusti 2021 till och med den 31 januari 2023. Förslaget kommer att följas upp och utvärderas.
