Okontrollerbara situationer, sårbarhet och mediernas beskrivningar av brott gör människor rädda för brott. Brottsligheten verkar däremot inte kunna förklara rädslan särskilt bra. Det visar Anita Heber i sin avhandling i kriminologi vid Stockholms universitet. Hon har studerat hur rädsla för brott beskrivs och förklaras i forskningen, i tidningarna och av en grupp intervjupersoner.
Inom forskningen tror man inte att utsattheten för brott ensamt kan förklara rädslan utan flera andra faktorer anses vara viktiga. En faktor är människors sårbarhet, det vill säga vilka fysiska, sociala och ekonomiska möjligheter en person upplever sig ha för att hantera en brottslig händelse. Andra faktorer är mörker, nattetid, offentliga platser och okända personer ökar vanligtvis människors rädsla. En stor del av informationen om brott kommer också från medierna. Medierna ökar sannolikt människors medvetenhet om brottsligheten.
I avhandlingen studeras också hur rädsla för brott beskrivs i tidningarna Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under ett år. I tidningarna förklaras allmänhetens rädsla för brott ofta med att det saknas poliser. Det är främst representanter för polisen som tar upp det.
En av slutsatserna är att rädsla för brott verkar uppfattas som skiljt från risken att utsättas för brott. En minskad brottslighet leder därför sannolikt till att risken att utsättas för brott minskar men inte rädslan. Istället kan åtgärder som ökar människors känsla av kontroll troligen minska rädslan för brott.
