En välkänd svensk komiker döms till dagsböter för förtal av en misshandelsdömd ordningsvakt på Twitter.
Han tvingas också betala skadestånd på 10 000 kronor till den förtalade ordningsvakten.
Efter att en ordningsvakt dömts för misshandel lade den välkände komikern ut ett Twitterinlägg där denne angav, bland annat, tingsrättens namn och målnummer. I inlägget skrev komikern även ut ordningsvaktens fullständiga namn, personnummer och följande ord:
”tro inte att du kan smita undan vi ser dig vi ser alla er det gäller er snutar också även fast systemet gör det svårare att hitta era personnr”.
Komikern har också i anslutning till inlägget lagt upp en film från Dagens
Nyheters hemsida av den åtalade misshandeln där ordningsvaktens ansikte varit ”suddat” och det inte gått att identifiera honom.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
”Tveklöst pekat ut honom som brottslig och klandervärd”
Tingsrätten konstaterar att komikern därigenom ”tveklöst pekat ut NN som
brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt” i Twitterinlägget, samt att uppgiften ”helt klart får anses ha varit ägnad att utsätta NN för andras missaktning”. Han har alltså lämnat förtalsgrundande uppgifter om ordningsvakten.
Komikern har i rätten framhållit att försvarligheten av utpekandet ska bedömas ”mot bakgrund av hans uppfattning av problemet med att personer som
ordningsvakter och poliser missbrukar sin makt och att han med sin tweet ville
varna andra inom dessa yrkeskategorier att missbruka den”. Enligt honom får detta syfte även stöd av ytterligare kommentarer han gjort i inlägg med anledning av inlägget. Han har vidare uppgett att uppgifterna redan var offentliga eftersom domen mot ordningsvakten är offentlig och att det finns ett allmänintresse.
Tingsrätten anser dock att det varit möjligt för komikern att belysa problemet ”på ett sätt som inte pekade ut ordningsvakten. Enligt domstolen har hans avsikt att varna andra personer inom ordningsmakten från att agera som den nu aktuella ordningsvakten gjort ”inriktat sig på att låta de förstå att de i så fall kan bli utpekade av honom på sätt som skett här”. Ordningsvakten har dessutom
avtjänat sitt straff och enligt egen uppgift förlorat sitt jobb som ordningsvakt samt av länsstyrelsen fått indraget godkännande att arbeta som skyddsvakt och väktare.
Döms till dagsböter
Mot bakgrund av detta, att ordningsvakten inte varit en offentlig person, komikerns syfte med uppgiftslämnandet samt att uppgifterna gjorts tillgängliga för ett stort antal personer finner tingsrätten att det inte kan anses ha varit försvarligt att lämna de aktuella uppgifterna, det vill säga peka ut ordningsvaken som misshandlare.
Komikern ska därför dömas för förtal.
Vad gäller rubriceringsfrågan konstaterar tingsrätten att ordningsvakten inte varit en offentlig person samt att der inte förekommer några bilder på honom i tweeten. Därför har han ”för en allmänhet inte direkt kunnat kopplas till uppgifterna”. Vidare kan, enligt tingsrätten, inte bortses från att uppgifterna rört en i och för sig offentlig dom och varit sanna. Mot bakgrund av detta finner tingsrätten sammantaget att brottet inte är att bedöma som grovt.
Komikern döms därför för förtal av normalgraden till 80 dagsböter á 250 kronor och tvingas betala skadestånd till ordningsvakten med 10 000 kronor.
